| Ämnesområde: |
|
| Namn: |
|
| E-post: |
eva.ring@skogforsk.se |
| Univ./Institution: |
Skogforsk - |
| Projekttitel (sv): |
Kvävedynamik i tidigare N-gödslade skogar efter slutavverkning och maskinell harvning |
| Projekttitel (eng): |
Nitrogen dynamics in previously N-fertilized forests following final felling and operational disc trenching |
| Värdhögskola: |
SkogForsk |
| SCB-klassificering: |
Markkemi, Skogsskötsel, Vatten i natur och samhälle |
| Beviljat (SEK): |
Bidragsform |
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
| |
Projektstöd |
|
500000 |
430000 |
330000 |
200000 |
|
|
|
| Beskrivning: |
Miljöeffekter på lång och kort sikt av skogsgödsling och markberedning
Kvävegödsling och maskinell markberedning är två skogsbruksåtgärder som tillämpats under 40-50 år inom svenskt skogsbruk. Kvävegödsling görs för att öka stamvedstillväxten och markberedning förbättrar plantornas etablering på hygget. Båda åtgärderna kan komma att öka framöver. Intresset för kvävegödsling har växt dels för att efterfrågan på biobränsle ökar, dels för att ett mindre intensivt skogsbruk bedrivs på ökande arealer för att gynna biodiversiteten. Förbud mot att behandla plantor mot snytbaggar med vissa insektsmedel kan komma att öka markberedningsarealen. Miljöeffekterna av gödsling och markberedning är delvis undersökta men ytterligare studier är motiverade bl a för arbetet med EUs ramdirektiv för vatten, för att uppnå de nationella miljömålen och för att bidra till skogsbrukets utveckling.
Vi har påbörjat en studie för att undersöka de långsiktiga effekterna av skogsgödsling och de kortsiktiga effekterna av harvning. Studierna görs på provytor i två gamla gödslingsförsök i Värmland och Småland. Mätningarna påbörjades innan avverkning för att påvisa eventuella kvarvarande effekter på mark- och markvattenkemi i de gödslade tallbestånden. Efter slutavverkning studerar vi hur kväveutlakningen, tallplantornas tillväxt och markvegetationen påverkas av den tidigare gödslingen respektive av harvningen. Vi tar prover på markvattnet, markvegetationen och mäter hur de planterade tallplantorna växer. Då 2007 är till ända har mätningarna pågått i två år på hyggena. Tidigare studier har visat att nitratutlakningen vanligen är förhöjd i 3-5 år efter slutavverkning. I detta projekt önskar vi därför fortsätta studien under ytterligare tre år för att täcka in huvuddelen av den tid då vi bedömer att kväveomsättningen är påverkad av slutavverkningen. För att bättre förstå vilken betydelse de olika processerna i ekosystemet har på kol- och kväveflödena kommer vi att simulera dessa flöden med en datormodell.
Resultaten kommer vi att publicera i granskade vetenskapliga tidskrifter och i populära fora som Skogforsk Resultat och det internet-baserade kunskapsystemet KunskapDirekt om skötsel av skog (www.kunskapdirekt.se). Resultaten är av intresse för andra forskare samt för tjänstemän på myndigheter och i skogsbruket. |
 |