Detaljerad information för diarienr  2007-2047
		Ämnesområde: Miljöeffektforskning Beslutsdat:  2008-04-23 Namn: Lind, Lars Titel:  Professor Kön:  Man E-post: lars.lind@medsci.uu.se Univ./Institution: Uppsala universitet - Medicinska vetenskaper Projekttitel (sv): PERSISTENTA ORGANSIKA MILJÖGIFTER OCH KARDIOVASKULÄR SJUKDOM UR ETT KÖNSPERSPEKTIV Projekttitel (eng): PERSISTANT ORGANIC POLLUTANTS (POPs) AND CARDIOVASCULAR DISEASES FROM A GENDER PERSPECTIVE Värdhögskola: Uppsala universitet SCB-klassificering: Kardiovaskulär medicin, Toxikologi, Epidemiologi Beviljat (SEK): Bidragsform   2008 2009 2010         Miljögifter och könsskillnader   945000 945000 1034100       Beskrivning: Hjärt-kärlsjukdomar står för majoriteten av dödfallen i västvärlden. En rad riskfaktorer som högt blodtryck, rökning, diabetes och störda blodfetter har identifierats. Man har även sett att individer som har utsatts för höga nivåer av långlivade organiska miljögifter (sk POPs), som t ex PCB eller dioxiner, i arbetslivet eller genom olyckor har ett ökat insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar. Det är dock oklart om den ¨normala¨ låga exponeringen av organiska miljögifter som vi alla utsätts för kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. I en nyligen publicerad studie där man mätte en rad olika organiska miljögifter kunde man se en koppling mellan förhöjda nivåer av olika organiska miljögifter och självrapporterad hjärt-kärlsjukdomar. Detta samband kunde dock bara ses hos kvinnorna i studien, vilket kan tala för att det finns könsskillnader i effekterna av organiska miljögifter på hjärta och kärl. Målet med denna studie är att undersöka om relationerna mellan POP nivåer och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom skiljer sig åt mellan könen. Mellan 2001 och 2004 undersöktes 1016 individer (50 % kvinnor och 50% män) med åldern 70 år från Uppsalas befolkning (PIVUS-studien, se www.medsci.uu.se/pivus/pivus.htm för mer detaljer). Dessa individer blev mycket noggrant undersökta med avseende på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, kärlfunktion, åderförkalkning, hjärtfunktion och anatomi samt genomgångna hjärt-kärlsjukdomar. Nu pågår en återundersökning vid 75 år i denna grupp på ett likartat sätt. Vi skall även följa utvecklingen med avseende på framtida utveckling av olika hjärt-kärlsjukdomar i denna grupp. Vi planerar att mäta en rad olika organiska miljögifter, med fokus på de miljögifter som finns POPs listade i Stockholmskonventionen i redan insamlade blodprover från alla individer. Då analyserna av POParna är gjorda kommer data att bearbetas i tre steg: 1. Relationer mellan nivåerna av POPar och traditionella riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kärlfunktion, åderförkalkning, hjärtfunktion och anatomi vid 70 års ålder. 2. Efter insamlande av data från 75 års undersökning kommer vi att analysera relationen mellan POPar och förändringen i risk faktorer för hjärt-kärlsjukdom, kärlfunktion, åderförkalkning, hjärtfunktion och anatomi mellan 70 och 75 års ålder. 3. En undersökning av relationen mellan POPar och framtida hjärtkärlsjukdomar kommer att analyseras. Alla dessa dataanalyser kommer att genomföras hos män och kvinnor separat för att se om det föreligger några könsskillnader som kan peka på att t ex kvinnor är mer känsliga för POPar när det gäller att få hjärt-kärlsjukdomar. Vi kommer även att studera detta könsperspektiv genom att undersöka om effekterna av POPar är relaterade till genetiska varianter av östrogenreceptorerna. Denna studie skall kunna klargöra om det finns ett samband mellan den ¨normala¨ låga exponeringen av organiska miljögifter som vi alla utsätts för och framtida hjärt-kärlsjukdomar. Då vi har undersökt dessa personer så väl med avseende på risk faktorer för hjärt-kärlsjukdomar, kärlfunktion, åderförkalkning, hjärtfunktion och anatomi kan vi även se vilka mekanismer som ligger bakom ett samband mellan organiska miljögifter och hjärt-kärlsjukdomar. Då vi har en jämn könsfördelning i vår undersökning kan vi studera om det finns några viktiga könsskillnader med avseende på hur organiska miljögifter påverkar hjärta och kärl.