| Ämnesområde: |
|
| Namn: |
|
| E-post: |
marie.vahter@ki.se |
| Univ./Institution: |
Karolinska Institutet - Miljömedicin (IMM) |
| Projekttitel (sv): |
Effekter av exponering för mangan under barnets tidiga utveckling |
| Projekttitel (eng): |
Health effects of early life elevated exposure to manganese |
| Värdhögskola: |
Karolinska Institutet |
| SCB-klassificering: |
Tungmetaller och övriga metaller, Epidemiologi, Miljömedicin |
| Beviljat (SEK): |
Bidragsform |
|
2009 |
2010 |
2011 |
|
|
|
| |
Doktorand |
|
1200000 |
800000 |
800000 |
|
|
|
|
| Beskrivning: |
Mangan är vanligt förekommande i grundvatten i många länder. I svenska brunnar förekommer ofta Mn-koncentrationer omkring 50-1000 µg/L, speciellt i områden med kristallin berggrund. Ca 15% av svenska brunnar överskrider socialstyrelsens riktvärde på 300 µg/L. WHOs rekommenderade hälsobaserade gränsvärde på 400 µg/L är satt i relation till intaget via kosten och ej utifrån toxikologiska data. Nya forskningsrapporter tyder på att gränsvärdet inte skyddar mot toxiska effekter hos foster och små barn som är speciellt känsliga eftersom de tar upp mer mangan och utsöndrar mindre än vuxna individer. Dessutom är nervsystemet känsligt under utvecklingen. För kommunalt dricksvatten har Sverige ett lägre gränsvärde på 50 µg/L, baserat på risk för utfällning och missfärgning av tvätt. För privata brunnar gäller 300 µg/L eftersom möjligheterna till rening är mindre. På grund av bristen på rent vatten i många delar av världen ökar beroendet av grundvatten. Därför är det angeläget att noga utreda eventuella hälsoeffekter av manganexponering tidigt i livet. Andra källor till manganexponering hos barn är modersmjölksersättning baserad på soja och ris, samt luftföroreningar, ofta beroende på tillsatser till bensin.
Vi planerar den första, stora populationsbaserade studien rörande hälsorisker med mangan-exponering via dricksvatten under graviditet och tidig barndom. Vi avser att använda redan insamlade prover och information i en pågående studie rörande effekter av arsenik i dricksvatten som genomförs i Matlab, Bangladesh. Befolkningen är beroende av drickvatten från brunnar, som ofta innehåller höga halter arsenik. Nya studier visar att det ofta förekommer mangan, dock sällan i samma vatten som arsenik. Vi ska undersöka sambanden mellan halt mangan i dricksvatten som används under graviditeten (ca 2000 prover) och effekter på fosterutveckling och barnens hälsa och utveckling under första levnadsåret (redan insamlad information). För att utreda möjligheter till bättre bestämning av exponering på individnivå kommer vi att jämföra manganhalter i vattnet med de i blod, urin och saliv från de gravida kvinnorna. Även mangan i bröstmjölk och olika ris-baserade modersmjölksersättningar kommer att undersökas.
Om vi kan dokumentera negativa effekter av mangan på foster och barns utveckling behövs en översyn av rådande gränsvärden för dricksvatten. Vi kommer att rapportera resultaten till hälsomyndigheter, både lokalt i studieområdet och i Sverige, liksom i internationella fora. |
 |