Detaljerad information för diarienr  2008-1645  
 
 
Ämnesområde:
Skogsbruk
Beslutsdat:  2008-09-29
Namn:
Witzell, Johanna
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: johanna.witzell@slu.se
Univ./Institution: Sveriges Lantbruksuniversitet - Sydsvensk skogsvetenskap
Projekttitel (sv): Forskarskola "Skogens skötsel och hållbara nyttjande"
Projekttitel (eng): Research School "Sustainable Forest Management"
Värdhögskola: Sveriges Lantbruksuniversitet
SCB-klassificering: Skogsskötsel
Beviljat (SEK): Bidragsform   2008 2009 2010 2011 2012  
  Forskarskolor Projektstöd   660000 810000 590000 810000 810000  
             
               
Beskrivning: Forskarskola ”Skogens skötsel och hållbara nyttjande”

Den skogsbaserade näringen är grunden till Sveriges ekonomiska tillväxt och välstånd. I dag är skogsindustrin en av landets ledande industrigrenar med högt produktions- och förädlingsvärde. Skogsnäringen har en central betydelse för sysselsättning och glesbygdens utveckling och tjänster och produkter som har tagits fram av den svenska skogsbranschen exporteras i stor skala. Den svenska skogsnäringens framgångar baseras på den starka forskningstraditionen. I dag är den svenska skogsforskningen inom många områden världsledande. I framtiden står skogsnäringen dock inför helt nya utmaningar. För att möta de globala och nationella miljömålen förutsätts en övergång till miljövänligare energiproduktion, samt utveckling av miljömässigt hållbara skogsskötselmetoder. Ökad efterfrågan på och förändrad användning av skogsråvaran, ändrade klimatförutsättningar för tillväxt och biomassaproduktion, samt ökad betydelse av skogens sociala värden är andra aspekter som skogsbranschen måste ta hänsyn till. Den skogliga kompetensbasen måste utvecklas och uppdateras enligt samhällets nya mål. Skoglig doktorsutbildning spelar redan idag en betydelsefull roll i skogsbranschens kompetensförsörjning. I framtiden förväntas skogsbranschen omvandlas till att bli alltmer högförädlad och kunskapsintensiv, vilket kommer att ytterligare lyfta fram doktorsutbildningens betydelse för skogsbranschens tillväxt och dess internationella konkurrenskraft.

Fakulteten för Skogsvetenskap vid SLU är ansvarig för högre utbildning i skogliga ämnen. Ett centralt ämne för fakulteten är skogsskötsel som innefattar forskning som klarlägger vilka effekter olika åtgärder har på skogens produktion och ekonomi. För att säkra framtidens kompetensförsörjning, kommer fakulteten att starta en forskarskola ” Skogens skötsel och hållbara nyttjande” (projektperiod 2009-2013).

Forskarskolan har planerats med hänsyn till nationella och internationella strategier för den skogsbaserade sektorn och den högre utbildningen. Forskarskolans syfte är att säkra kompetensförsörjningen inom ämnesområdet. Verksamheten har fyra grundpelare: 1) ett välstrukturerat och brett utbud av fördjupningskurser och seminarier inom skötselämnet; 2) förstärkt samverkan med samhället och skogsnäringen;3) nära samarbete med internationella starka forskningsmiljöer; och 4) satsning på utveckling av studenternas och handledarnas pedagogiska skicklighet.

Forskarskolans kurser kommer att vara öppna för studenter från andra länder och för representanter från myndigheter och näringen. Forskarskolans referensgrupp består av styrelsemedlemmar i nationella kraftsamlingar, tematiska forskningsprogram, som genomförs i samarbete mellan SLU och skogsnäringen. Ett mentorsprogram kommer att ytterligare förstärka samverkan mellan forskning och näring. Forskarskolan är aktiv i ett internationellt nätverk som består av ledande skogsfakulteter och skogliga forskarskolor i europeiska länder. För att stödja studenternas och handledarnas pedagogiska färdigheter, organiseras möten och seminarier med pedagogisk inriktning.

Projektet är högst relevant för den skogsbaserade näringen i Sverige. Forskarskolan kommer att gynna skogsbranschen på flera sätt: 1. Kopplingen till temaprogram kommer att förstärka interaktioner mellan forskningen och skogsnäringen. 2. Företag och myndigheter får tillgång till de senaste forskningsrönen och möjlighet till rekrytering av kvalificerad arbetskraft. 3. Skogs-branschens kunskapsbas uppdateras genom forskarskolans aktiva samverkan med starka internationella forskningsmiljöer. För doktorandernas utbildning kommer forskarskolan att addera en angelägen dimension. Genom ett breddat utbud av ämneskurser i skötselämnet ger forskarskolan förbättrade möjligheter att skräddarsy individuella studieplaner, vilket ökar utbildningens kvalité. Kontakter med samhällets representanter kommer att vara en ovärderlig resurs för de nyexaminerade doktorer som strävar efter karriär inom näringslivet eller myndigheter, och de doktorer som fortsätter inom forskningen kommer att ha stor nytta av de internationella kontakterna som knyts under studietiden.

Informationen om projektet kommer att vara tillgänglig via SLUs hemsida fr o m hösten 2008. Vidare kommer forskarskolan redan 2008 synas vid arrangemang som Skogens dag. Information om forskningsprojekt kommer att kommuniceras genom presentationer vid möten, seminarier och exkursioner.
Inomvetenskaplig redovisning: I. Background

The research school Sustainable Management and Utilization of Forests was initiated by the Faculty of Forest Sciences, SLU, in order to promote doctoral education in forest management. Central goals were to organize a structured curriculum in forest management, to intensify international contacts and student and teacher mobility and to support the dialogue between research environments and different parts of Swedish forest sector. The research school was designed to implement the fundamental ideas of the Lisbon and Bologna declarations for higher education in Europe, e.g., mobility, attractiveness and employability of the education, and university-enterprise collaboration. The research school was also strongly affected by the strategic objectives of the European Strategic Research Agenda (SRA) and National Research Agenda (NRA) for Swedish Forest Sector. Putting these objectives into practice includes that the future forest researchers and professionals have an in-depth understanding of the links between forest ecosystem processes and production of raw materials, and more thorough knowledge about how to adapt management to demands of social and ecosystem services of forests.

II. Implementation

A. PhD projects

The research school Sustainable Management and Utilization of Forests was active from 2008 to 2013. During this time period, the number of PhD students associated to the school has varied around 15 to 20, depending on when individual students started or when they had their dissertation. The association was on voluntary basis and did not necessitate that a PhD student took a certain number of higher education points from research school courses. The PhD projects of the associated students were classified into three thematic groups: 1. Increased assets and availability of forest resources (including projects such as Cost-effective cultivation of lodgepole pine for biorefinery applications, Silvicultural regimes and early biomass thinning in young, dense pine stands, and Seed production and natural regeneration of beech in Southern Sweden). 2. Sustainable management of forests in different conditions (e.g. Regeneration of Oaks: Facilitation and Competition by Shrubs, Forest regeneration in Continuous Cover Forestry, and Establishment of new Heterobasidion spp. infections in young Norway Spruce dominated stands and the influence of silviculture). 3. Forest management for multiple use and diversity (e.g. Restoration of endangered epiphytic lichens in fragmented forest landscapes, and Retained oaks in spruce plantations - Wood dependent beetle biodiversity, economy and management).

The scopes of the projects covered a broad scale of topics related to forest management, reflecting the society´s way of using forest resources and also the regional needs in different parts of Sweden. The PhD projects were organized and run according to the current faculty and university rules and the supervisors in Umeå and Alnarp were responsible for the management of individual projects. The projects were financed by different sources that included private and public research financers, industry and faculty departments. This financial strategy maintained the school´s industrial, social and regional relevance, since the priorities of the financers influenced the objectives and contents of the PhD projects.


B. Courses and other educational activities

The school has contributed to 18 PhD courses. Subject courses were organized into a curriculum under five main themes: 1. Forest ecosystem processes and ecophysiology (e.g. Forest ecology and management, Green chemistry, Tree resistance to natural enemies - physiology, ecology and management); 2. Global environmental and policy issues (e.g. Implications of SRA, NRA and FTP in forest management research, Landscape in transition - impacts of and adaptation to climate change), 3. Target oriented silviculture (e.g. Modeling growth and yield for decision analysis, Forest restoration, Experiments and modelling in silviculture), 4. International forest management (e.g. Strategies for sustainable forest management, Forest Regeneration research - a Nordic perspective), 5. Human dimensions and gender aspects in forest management (Gender and natural resource management).

The different individual courses had up to 16 participants each, and several of them were organized in collaboration with other universities or research institutes and centers (including, e.g., Green Chemical Centre of Excellence at University of York) and researcher networks (e.g. EFINORD-SNS networks in forest disturbances or forest regeneration). The PhD students trained their organizational and communication skills e.g. by planning, organizing and executing a scientific seminar on a subject that they considered to be of current interest. They independently organized activities such as a one-day workshop on carbon dynamics in forests or a short study trip to FAO in Rome. In addition to topics of forest sciences, seminar topics have included psychology of learning and exam as a learning situation.

The school has reached out to the forest sector through different activities. In connection to one of the courses (Strategies in Sustainable Forest Management), the PhD students from Sweden, Finland and Estonia and external advisors from Skogssällskapet, Sveaskog, Swedish Forest Agency and Swedish Federation of Forest Owners prepared and carried out a study trip to British Columbia, Canada. In 2009, the research school students and supervisors, together with Skogforsk researchers, were active in information evenings for forest owners that were organized by the Swedish Forest Agency in Southern Sweden further adding to the contacts with the sector. With help of engaged alumni, the school has organized two information days for forestry students in order to stimulate their recruitment as PhD students in the faculty. Information about the school and about individual PhD projects has been spread to the stakeholders and common public through the homepage, in information evenings with forest owners and during workshops and excursions. The workshops in which the Research School contributed include ´Recent progress in Silvicultural technology - a workshop on new techniques/technologies and simulation and system analyses for target-oriented silviculture´ which was organized in collaboration with SLU and the Finnish Forest Research Institute, METLA.

The school has been active in a Nordic-Baltic network of PhD education and more than 15 students from forestry faculties in Finland, Estonia, Latvia, Lithuania, Norway, Denmark and USA participated into the activities organized within the frameworks of the research school.


III. Impacts

By end of 2013, ten of the PhD students that were active within the school had successfully defended their PhD theses. In addition, seven students that participated in one or few activities were examined. Their research has resulted in over 40 publications, contributing to the national research endeavor. Most of the PhD students have either continued in research within academy or research institutes, or have been recruited elsewhere (e.g. several work currently at the Swedish Forest Agency). The Research School has promoted mobility of PhD students from and to Sweden, and several of the PhD students have visited foreign research environments for shorted periods during their education. The activities (courses, study trips, seminars and workshops) with postgraduate students, teachers and researchers from different countries and from different parts of the sector have created platforms for cross-fertilization and dialogue and networking that should prove to be valuable in future careers of the examined PhD students. The international networking with relevant actors in Nordic and Baltic countries has resulted in build-up of a consortium for a EU-proposal that was submitted in 2014.


Populärvetenskaplig redovisning: Bakgrund

Forskarskolan Skogens skötsel och hållbara nyttjande startades av fakulteten för skogsvetenskap, SLU, i syfte att främja skoglig utbildning på forskarnivå. Viktiga mål för skolan var att utveckla kursverksamheten i skogsvetenskap, att öka forskarutbildningens internationalisering och främja studenternas och lärarnas rörlighet, samt stimulera dialogen mellan forskningsmiljöer och andra delar av den svenska skogssektorn. I forskarskolans utformning iakttogs de grundläggande idéerna i Lissabon och Bologna deklarationerna för Europeisk högre utbildning, till exempel studenternas rörlighet, utbildningens attraktionskraft och nyexaminerade doktorers anställbarhet efter utbildningen, samt samverkan mellan akademin och relevanta företag. Forskarskolans mål och verksamhet har också starkt påverkats av de strategiska målen i den sameuropeiska strategiska forskningsagendan (SRA) och den Nationella Forskningsagendan (NRA) för skogssektorn. Att omsätta dessa mål i praktiken innebär bland annat att de framtida skogliga experterna har en god förståelse för sambanden mellan skogens processer och produktion av råvaror, samt grundliga kunskaper om hur man kan anpassa skogens förvaltning till de ökande krav som samhället ställer på skogsbruket.

Genomförande

A. Doktorandprojekt
Forskarskolan var verksam under åren 2008 till 2013. Under denna period varierade antalet doktorandstudenter som var knutna till skolan mellan ca. 15 och 20, beroende på när enskilda elever påbörjade sina studier. Deltagande i skolans aktiviteter var frivilligt och krävde inte att en doktorand tog ett visst antal högskolepoäng i forskarskolans kurser. Doktorandprojekten delades in i tre tematiska grupper: 1. Ökad tillgång på och tillgänglighet till skogsråvara, 2. Hållbart skogsbruk i olika miljöer, 3. Skogsskötsel för mångfald och mångbruk. Mångfalden av olika projekten inom dessa grupper täckte ett brett ämnesområde, skogsskötsel. Projektens inriktning återspeglade samhällets sätt att använda skogsresurser och de regionala behoven i olika delar av Sverige. Doktorandprojekten organiserades i enlighet med fakultetens regler. Handledarna i Umeå och Alnarp var ansvariga för enskilda projekt. Projekten finansierades från olika källor, inklusive privata och statliga forskningsfinansiärer, skogsindustrier, samt Fakulteten för Skogsvetenskap vid SLU och dess institutioner. Denna finansiella strategi tillät att finansiärernas behov och målsättningar påverkade doktorandprojektens innehåll och mål, vilket ökade skolans industriella, samhälleliga och regionala relevans.

B. Utbildning och annan verksamhet

Skolan har på olika sätt bidragit till 18 doktorandkurser. Ämneskurserna organiserades i en läroplan som hade fem huvudteman: 1 Skogsekosystemets processer samt trädens ekofysiologi och vedbildning; 2. Omvärldsanalys och policyfrågor; 3. Målstyrd skogsskötsel; 4. Skogens skötsel med internationellt perspektiv; och 5. Mänsklig dimension och genusaspekter på skogens skötsel och nyttjande. De enstaka kurserna hade upp till 16 deltagare vardera, och flera av dem genomfördes i samarbete med andra universitet eller forskningsinstitut och forskarnätverk. Doktoranderna fick träna sina organisatoriska och kommunikativa färdigheter, t ex genom att planera och genomföra ett vetenskapligt endagsseminarium om koldynamik i skogen och en kort studieresa till FAO i Rom. Seminarieverksamheten har, förutom ämnen inom skogsvetenskap, omfattat även andra teman, t ex inlärningspsykologi.

Skolan har samverkat med skogssektorn genom olika aktiviteter. I anslutning till en av kurserna (Strategier i hållbart skogsbruk), gjorde doktoranderna från Sverige, Finland och Estland tillsammans med handledare från Skogssällskapet, Sveaskog, Skogsstyrelsen och Skogsägarna en studieresa till Kanada. Ytterligare kontakter med den skogliga sektorn skapades under 2009 då forskarskolans studenter och handledare, tillsammans med forskare från Skogforsk, var aktiva i informationskvällar för skogsägare som anordnades i södra Sverige av Skogsstyrelsen. Med hjälp av engagerade alumner (skogliga doktorer i arbetslivet) har skolan anordnat två informationsdagar för jägmästarstudenter för att inspirera dessa till doktorandstudier inom fakulteten. Information om skolan och om enskilda doktorandprojekt har spridits till intressenter och allmänheten via hemsidan och under informationskvällar, workshops och exkursioner. En av de workshops som forskarskolan bidrog till handlade om ny teknik och teknologi samt simulering och systemanalyser för målinriktat skogsbruk och anordnades i Umeå i samarbete med SLU och Skogsforskningsinstitutet METLA i Finland.

Skolan har varit aktiv i ett nordiskt - baltiskt nätverk för skoglig forskarutbildning och över 15 studenter från skogliga fakulteter i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Norge, Danmark och USA deltog i aktiviteter som anordnades inom ramarna för forskarskolan.

Effekter

I slutet av 2013 hade 10 av de doktorander som var aktiva inom skolan framgångsrikt försvarat sina avhandlingar. Deras forskning har resulterat i över 40 publikationer, vilket bidrar till den nationella forskningen. De flesta doktorander har antingen fortsatt inom akademin eller forskningsinstitut, eller rekryterats på annat håll (t ex har ett flertal nyexaminerade doktorer rekryterats till Skogsstyrelsen). Forskarskolan har främjat doktorandernas rörlighet från och till Sverige, och flera av skolans doktorander har under sin utbildning gjort kortare besök vid utländska forskningsmiljöer. Skolan har varit plattform för dialog och nätverkande genom att dess aktiviteter (kurser, studieresor, seminarier och workshops) har fört samman doktorander, lärare och forskare från olika länder och från olika delar av sektorn. Kontakter som knutits är en värdefull resurs för doktoranderna i deras framtida karriärer. Skolans nätverket med relevanta aktörer i Norden och Baltikum har resulterat i uppbyggnaden av ett konsortium som under 2014 lade fram en ansökan till EU.