| Ämnesområde: |
| Landsbygdsutveckling/Regional utveckling |
|
|
| Namn: |
|
| E-post: |
Mats.Sandewall@srh.slu.se |
| Univ./Institution: |
Sveriges Lantbruksuniversitet - Skoglig resurshushållning |
| Projekttitel (sv): |
Tillväxt, klimat och rättvis fördelning - om konsekvenser för människa och miljö av konkurrerande intressen i nationell och global politik om skogsplantering i tropiska länder. |
| Projekttitel (eng): |
Growth, Climate and Equity - adressing the impact of competing interests in tropical forest plantation policies for sustainable development |
| Värdhögskola: |
Sveriges Lantbruksuniversitet |
| SCB-klassificering: |
Freds- och utvecklingsforskning, Skogsskötsel, Jordbruksekonomi |
| Beviljat (SEK): |
Bidragsform |
|
2010 |
2011 |
|
|
|
|
| |
Projektstöd |
|
345000 |
369000 |
|
|
|
|
|
| Beskrivning: |
Tillväxt, klimat och rättvis fördelning ? om intressekonflikter i skogspolitik I projektet som är ett samarbete mellan forskare från Kina, Etiopien och Sverige studeras utvecklingen av privat småskogsbruk i Asien och Afrika och hur den påverkas nationell och global skogspolitik. I nästan alla tropiska länder minskar naturskogsarealen pga befolkningstillväxt, att mark behövs för jordbruk, illegal avverkning mm. I Kina och Vietnam ökar dock den totala skogsarealen till följd av omfattande skogsplantering. Det har åstadkommits genom nationella styrmedel som stimulerat enskilda bönder att investera i skogslantering. En av de policies som varit viktig är att statlig mark delats upp i privata jordlotter med formella brukningsrätter vilka tilldelats enskilda bönder, vilka då investerat i skogsplantering. Statens har haft flera och ibland motstridiga syften med detta; exv att stimulare ekonomisk tillväxt och tillgången till industriråvara, att ge hushållen möjlighet att öka inkomster och köpkraft, att ge fattiga människor en utkomst, att skydda marken från erosion. På senare tid har även klimatfrågan med målen att minska växthusgasutsläpp genom kolbindning i skog, samt intresset att ersätta olja med fibrer ökat intresset att plantera. Det gör att konkurrensen om skogsmark ökat starkt. Många frågar sig om marken räcker till även för människor. Var ska man producera mat och vad sker med fattiga människor som tidigare använde marken för svedjebruk, betesdjur mm och som inte fått tillgång till mark men nu stängs ute när marken privatiseras? I FNs klimatprogram REDD diskuteras f.ö. just dessa problem. Om man vänder på frågan skulle man kunna fråga sig hur fattiga länder ska ha möjlighet att avsätta mark för kolbindning eller industriviedsproduktion när marken behövs för att producera mat? I Kina verkar planteringspolitiken hittills ha lyckats såtillvida att skogsarealen ökat liksom den ekonomiska tillväxten i landet. Hur det gått med fattigdomsfördelningen och den biologiska mångfalden vet vi inte säkert. I Etiopien i Afrika är situationen en annan. Där har skogen minskat under lång tid, tillväxten är låg , intresset att plantera skog är minimalt och matbristen tidvis akut. I den här studien vill vi studera vad som händer och vad det leder till, dvs hur utvecklas planteringsskogsbruket? Vilka policies i Kina och Etiopien påverkar privat skogsplantering, hur effektiva är dessa policies och vilka andra faktorer påverkar utvecklingen? Hur påverkas småbrukaren av utvecklingen mot privat skogsplantering? Vi avser att göra två fallstudier, en i Kina och en i Etiopien (dessutom utnyttja tidigare data från en tidigare studie i Vietnam). Varje område är ganska litet (ca 3-5 km2 och innefattande 1 a 2 byar) . Vi kommer att med olika metoder (intervjuer, observationer, flygbilder, dokument) som vi använder på ett systematiskt sätt kartlägga hur markanvändningen inom området (jordbruk, skog, plantering osv) utvecklats historiskt under ca 20 år och hur människors levnadsbetingelser förändrats. Vi kommer också att försöka analysera varför saker förändrats (exv vad som fått vissa hushåll att plantera träd). Efter varje fallstudie kommer vi att sammanställa materialet samt försöka besvara de övergripande frågorna som nämnts. I nästa fas av projektet kommer forskargruppen att samlas för att analysera ?framtidsfrågorna?. Vi gör detta med hjälp av ?scenario-teknik?. Vi använder en modell för att beskriva (simulera) den möjliga utvecklingen av markanvändningen i resp område 20 år framåt i tiden under olika antaganden om vad som kommer att styra utvecklingen (en viss befolkningutveckling, ekonomisk tillväxt, investeringsnivå eller avsättning av mark för något bestämt syfte i enlighet med någon policy). Det är en ganska enkel modell och syftet är inte att förutspå en utveckling utan att åskådliggöra för beslutsfattare vad som händer i olika situationer. Med hjälp av modellen ska vi försöka visa den tänkbara effekten för lokalbefolkningens matproduktion om en viss klimatplanteringspolicy införs osv. Tanken är att på så sätt ge beslutsfattare ett redskap att ta hitta en vägar till en balanserad skogspolitik. Efter den interna scenarioövningen sommaren 2011 kommer forskarna att i hemländerna presentera scenarios för riktiga beslutsfattare. Om metoden fungerar kommer dessa då att ha egna synpunkter och ideer och vilja omforma olika scenarios för att ställa nya frågor. Vi hoppas på detta sätt hjälpa fram bättre skogspolitiska beslut. |
 |