Detaljerad information för diarienr  2011-1417
		Ämnesområde: Jordbruksforskning, övrigt Beslutsdat:  2011-11-14 Namn: Havnevik, Kjell Johannes Titel:  Professor Kön:  Man E-post: kjell.havnevik@nai.uu.se Univ./Institution: Nordiska Afrikainstitutet - Projekttitel (sv): Storskaliga jordbruksinvesteringar i Afrika - effekter på människors tillgång till mark och matsäkerhet Projekttitel (eng): Large scale agro investments in Africa - impacts on smallholder land access and food security Värdhögskola: Nordiska Afrikainstitutet SCB-klassificering: Humanekologi, Kulturgeografi/Ekonomisk geografi, Jordbruksekonomi Beviljat (SEK): Bidragsform   2012 2013 2014         Projektstöd   1020000 1020000 1020000       Beskrivning: Idag sker en utveckling i Afrika där utländska företag, fonder och regeringar arrenderar eller köper stora arealer mark för att odla mat- eller energigrödor. Odling av biobränslegrödor är ett exempel, för tillverkning av etanol och biodiesel för export till västvärlden. De främsta orsakerna är att oljepriserna förutsätts stiga och att framförallt rika länder har stort behov av att minska sina koldioxidutsläpp. Det är ingen som vet exakt hur stora jordbruksarealer som avsatts, eller kommer att avsättas, för att odla exempelvis sockerrör eller oljepalm för biodrivmedel, men en rapport från Världsbanken (2010) uppskattar att ungefär 6 miljoner hektar mark kommer att tas i anspråk årligen fram till 2030, för global biobränsleproduktion. Och att två tredjedelar av denna expansion kommer att ske i Afrika (söder om Sahara) och Latinamerika. Dessa länder lockar investeringar tack vare sitt gynnsamma klimat och sin billiga arbetskraft. Många rapporter har skrivits om generella risker och möjligheter med denna typ av storskalig biobränsleproduktion, och många av dem är kritiska till vilka effekter dessa investeringar kan få både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Däremot har få studier tittat på vad som egentligen sker i de afrikanska byarna, och vilka förändringar som denna utveckling innebär för de män och kvinnor som lever där. Nu finns investeringar som pågått tillräckligt länge för att sådan utvärdering ska kunna ske. Syftet med det här forskningsprojektet är att undersöka vilka effekter storskaliga jordbruksinvesteringar, exemplifierat av biobränsleproduktion, kan ha på afrikanska bönders och familjers matproduktion, näringsmässiga hälsostatus och på lokala matpriser. Vi vill också undersöka i vilken utsträckning dessa investeringar skapar arbetstillfällen för byborna, och till vilken grad dessa kan uppväga för eventuell förlust av mark och matproduktion. Därigenom får vi ett mått på hur storskaliga jordbruksinvesteringar på verkar matsäkerheten för fattiga bönder. Vi tar avstamp i Tanzania, ett land där över 4 miljoner hektar efterfrågats av utländska investerare för biobränsleproduktion, och hittills har 640 000 hektar delats ut (2009). I Tanzania brukas 70 procent av all mark av byar för framförallt småskaligt jordbruk. Därför är det enkelt att förutse att storskaliga jordbruksinvesteringar i Tanzania kommer att påverka bybornas marker och produktion. Mark är en central tillgång för fattiga bönder i Afrika. Här odlar de mat till familjen och foder för sina kreatur, betar sina kor, hämtar medicinalväxter och ved till matlagning. Vissa marker är också särskilt avsatta för framtida generationers tillväxt. I många afrikanska länder är lagstiftningen dock oklar vad gäller vem som äger och/eller har rätt att bruka marken. Även om lagstiftning finns på plats, är ytterligare en utmaning hur den ska införas i praktiken. Bybor har ofta en svagare maktposition i förhållande till staten och privata sektorn, vilket gör att det är svårt för dem att förhandla sig till rättvisa kontrakt med investerare. Innehållet i dessa kontrakt är i hittills i princip okänt. Den här studien kommer att identifiera dessa dokument och analysera vilka konsekvenser villkoren i avtalen får för lokalbefolkningen. För många utländska företag är detta en ny affärsmiljö, och utmaningarna stora för att åstadkomma investeringar som gynnar byarnas män och kvinnor och inte hotar miljön. Forskningsresultaten kan ge vägledning till svenska och internationella företag som planerar att investera storskaligt i afrikanska länder, och peka på faktorer som är viktiga att tänka på för att investeringar ska gynna lokalbefolkningens ? både mäns och kvinnors ? matsäkerhet. De kan även användas inom svenskt utvecklingssamarbete, där alltmer fokus läggs på samarbete med näringslivet och privatsektorstöd, för att utveckla dialogfrågor och kriterier för samarbete som bekämpar fattigdom. Informationen ska även användas i de internationella processer som pågår att ta fram hållbarhetskriterier för bioenergiproduktion, bl.a. inom Svensk Standard, EU och FN. Projektet kommer i sin helhet att bidra med information som kan styra framtida investeringar att bidra till fattigdomsbekämpning och ökade möjligheter för lokalbefolkningen i Afrika.