Detaljerad information för diarienr  2016-632  
 
 
Ämnesområde:
Jordbruksforskning, övrigt
Beslutsdat:  2016-11-07
Namn:
Klatt, Björn
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: klattbk@googlemail.com
Univ./Institution: Lunds universitet - Biologiska institutionen
Projekttitel (sv): Utvärdering och balansering av kombinerade effekter från insektsmedel och klimatförändring på bin och pollinering
Projekttitel (eng): Evaluation and balance of combined effects from insecticides and climate change on bees and pollination
Värdhögskola: Lunds universitet
SCB-klassificering: Ekologi, Miljö- och naturvårdsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2017 2018 2019      
  FramFo   999636 999636 999636      
Beskrivning:
Pollinering är en av de viktigaste ekosystemtjänsterna och svarar för mer än en tredjedel av den globala produktionen av grödor. Växande behov av mat och energi visar på vikten av pollineringstjänsten och odlandet av pollineringsberoende grödor, och därmed också behovet av att bevara eller till och med förbättra framtida pollinering.

Under de senaste årtiondena har jordbruksproduktionen stärkts genom intensifiering. Detta har satt jordbrukslandskapets bin under allt större press, vilket har haft negativa effekter på pollinering. Speciellt exponering för insektsmedel är en viktig stressfaktor, som i isolering, eller i kombination med andra stressfaktorer, kan påverka bin. Till exempel kan förhållandet mellan åkermark och naturliga habitat, där de senare förser bin med extra födo- och boplatsresurser, påverka bins exponering för insektsmedel. Olika kombinationer av insektsmedel kan också ha starkare effekter på bin än exponering för medlen var för sig. Insektsmedel kan dessutom försvaga bins immunsystem, vilket gör dem känsligare för sjukdomar. Vi vet fortfarande inte mycket om hur kombinationen av insektsmedel och andra stressfaktorer hotar bin och pollinering, och två saker kan ytterligare öka osäkerheten kring detta: nyligen beslutade regler om användandet av insektsmedel inom EU, och ett förändrat klimat.

Först, tre systemiska insektmedel från klassen neonikotinoider har tillfälligt förbjudits inom EU på grund av deras effekter på bin. Frön som behandlats med systemiska medel tar upp medlen genom rötterna så fort fröet gror, och transporterar dem sen till alla delar av plantan. Detta gör dem högst effektiva mot flera skadeinsekter som födosöker på plantan, och därför har framförallt neonikotinoider använts allt mer på senare tid. Neonikotinoider är också mycket farliga för bin som födosöker på pollen och nektar kontaminerat av neonikotinoider. Att förbjuda dessa mycket effektiva och vanligen använda medel förändrar oundvikligen skadedjursbekämpningen, troligtvis genom att användningen av alternativa kemiska medel ökar. Många av alternativen har redan visats påverka bin och kan förmodligen också försämra pollinering. Dock är sådana effekter för många medel ännu inte kända.

För det andra, klimatförändringarna kommer att höja medeltemperaturen och leda till mer frekventa och starkare extrema väderfenomen. Högre medeltemperatur kan ändra tiden för bins aktiviteter och växters blomning, liksom den geografiska utbredningen för specifika bi- och växtarter. Dock ifrågasätts effekter på pollinering då sådana förändringar ofta är liknande för bin och växter, och biarter som reagerar olika kan ersätta varandra. En stor stressfaktor kan vara en högre vintertemperatur. De flesta av våra grödor sås på hösten och behöver, precis som bina, en kallperiod för att kunna utvecklas. Vi vet inte så mycket än, men varmare vintertemperaturer har redan påvisats minska skördar av höstsådda grödor och påverka bins överlevnad samt kroppsvikt, vilken i sin tur har kopplats till bins reproduktions- och pollineringsförmåga. Bland extrema väderfenomen kommer framförallt perioder av torka att bli vanligare. Torka kan minska fröproduktion och skörd, men effekter på pollinering är nästan okända. Eftersom växter lär drabbas mest av torka under blomningsperioden, så är det sannolikt att pollineringen kommer att påverkas. Torka kan minska blommor i både antal och storlek, men också deras doft. Därmed producerar växter som utsätts för torka mindre föda för bin och blir på så vis mindre attraktiva för dem, samtidigt som växterna är i ännu större behov av bina för att motverka effekterna av torka. Torka kan således ha allvarliga effekter på framtida produktion av grödor.

Hittills har vår kunskap om de separata effekterna av de här två stressfaktorerna på bin och pollinering visats vara fragmentarisk, men vår kunskap om deras kombinerade effekt är i det närmaste obefintlig. Vi ämnar utvärdera hur insektsmedel och klimatförändringar påverkar bin och pollinering, både separat och i kombination med varandra. Vi ska klargöra om förbudet mot neonikotinoider ersätter ett hot med ett annat, eller om det kan ha betydande fördelar för bevarandet av framtida pollinering i ett föränderligt klimat. Vi ska undersöka hur sådana kombinerade effekter kan mildras för att balansera pollinering och skadedjursbekämpning i syfte att bibehålla, eller till och med öka, skördar under framtida klimatscenarier.