Detaljerad information för diarienr  2004-896
		Ämnesområde: Skogsbruk Beslutsdat:  2004-11-25 Namn: Bergström, Roger Titel:  Professor Kön:  Man E-post: roger.bergstrom@skogforsk.se Univ./Institution: Skogforsk - Projekttitel (sv): Skogsskador av vilt - trädeffekter och rumslig fördelning Projekttitel (eng): Forest damage by game - tree-level effects and spatial distribution Värdhögskola: SkogForsk SCB-klassificering: Terrestrisk ekologi, Övrig biologi Beviljat (SEK): Bidragsform   2005 2006 2007         Projektstöd   766000 651000 665000       Beskrivning: Hur reparerar man betesskadade bestånd? Ett stort problem för skogs- och viltförvaltning under de senaste årtiondena har varit älgens skador i tallungskog. En stor mängd irreversibla skador har ackumulerats i skogarna, vilket kommer att orsaka intäktsförluster vid framtida virkesuttag. Projektets syfte är att 1) identifiera betesorsakade produktions- och kvalitetsnedsättningar på tall, 2) avgöra om skador kan identifieras genom extern inspektion, 3) studera skadornas rumsliga variation och 4) utifrån 1-3 värdera för- och nackdelar med selektiv röjning och gallring som metoder att minimera framtida intäktsförluster. Ett moment i projektet blir att förstå hur bete på tall orsakar skador, dvs ekonomisk kännbar påverkan. Skador är mer eller mindre en slumpmässig effekt av bete och de uppstår p.g.a. förlust av barrbiomassa (produktionsförluster) eller p.g.a att stammen påverkas genom toppskottsbete, stambrott och barkgnag (kvalitetsförluster). Vid starkare bete och stor växtkonkurrens kan också produktionsförluster uppstå genom att träd dör. När betning påverkat ett träd, kompenserar trädet för den biologiska skada som uppstått. Detta leder till vedförändringar som t.ex. barkinväxning och fiberstörningar och till viss kompenserande tillväxt i barrbiomassa eller trädhöjd. Beteseffekter på tall studeras i ett unikt experiment där beteshistoriken är känd. Det andra momentet i projektet behandlar skadornas rumsliga variation, vilken är kopplat till älgens betesmönster och rumslig variation av födan och av olika miljövariabler. Betning av stora växtätare är ofta ojämnt fördelat i rummet, ett mönster som förstärks av att växtätarna år från år gärna återvänder till tidigare betade träd/bestånd. Därmed kan också skador vara lokaliserade till fläckar i bestånden och i landskapet. Hur detta mönster ser ut är lite känt och torde vara beroende av betestrycket och skadenivån. Den rumsliga fördelningen av skador studeras genom inventeringar på provytor och i bestånd med olika skadenivåer. Genom att belysa dessa frågeställningar kan vi utvärdera möjligheterna att med skogsskötsel (selektiv röjning och gallring) åtgärda redan skadade skogar så att intäktsförlusterna vid framtida gallringar och slutavverkningar minimeras. Studien kommer att ge underlag för nya frågeställningar vad gäller stora växtätares betes- och skademönster samt skadornas ekonomiska betydelse.