Detaljerad information för diarienr  2004-1047
		Ämnesområde: Naturvård och biologisk mångfald Beslutsdat:  2004-11-25 Namn: Persson, Inga-Lill Titel:  Doktor Kön:  Kvinna E-post: inga-lill.persson@szooek.slu.se Univ./Institution: - Projekttitel (sv): Hjortdjurens påverkan på Biologisk Mångfald och Ekosystemprocesser. Projekttitel (eng): Impact of Cervids on Biodiversity and Ecosystem Processes Värdhögskola: Sveriges Lantbruksuniversitet SCB-klassificering: Terrestrisk ekologi Beviljat (SEK): Bidragsform   2005 2006           Forskarassistent   783000 783000         Fortsättningsprojekt: 2004-1047, 2006-330 Beskrivning: Effekter av Hjortdjuren på Biologisk Mångfald och Ekosystemprocesser Forskning har visat att stora växtätare indirekt kan ändra struktur och artssammansättning i växtsamhället, vilket i sin tur kan ge konsekvenser för andra djursamhällen (t ex insekter och smågnagare), och även påverka fundamentala ekosystemprocesser som primärproduktion, successionshastighet, näringsomsätttning i marken och mikroklimat. Hur stora växtätare påverkar ekosystemet är ett ganska nytt forskningsområde, och det är mycket som är okänt sett både från ett nationellt och internationellt perspektiv. Många studier har utförts med att man har byggt hägn för att utesluta djuren. Man har jämfört insidan av hägnet med utsidan där ett i regel ganska okänt antal djur har betat. Men för att fullt ut förstå samspelet mellan växter, växtätare och det övriga ekosystemet är det nödvändigt att utföra experiment där man kan studera effekter av olika täta djurstammar, där man känner den exakta tätheten. Fler långtidsstudier är också nödvändiga, samt att det även finns ett behov att utveckla teoretiska modeller för att beskriva systemet. Tyvärr finns det i dag ytterst få sådana studier som beskrivna ovan. Eftersom Sverige har bland de högsta tätheterna i världen av ett flertal hjortdjur (älg, rådjur och ren) är det nödvändigt att studera hur de påverkar biologisk mångfald och ekosystemprocesser i svenska skogar och fjäll. Hittills har mesta delen av forskningen och diskussionerna varit om effekter på ekonomiskt värdefulla skogsträd, främst tall, samt hur renen påverkar lavtäcket. Men på senare tid har man också börjat diskutera om de täta hjortdjursbestånden innebär negativa effekter på biologisk mångfald, och om olika ekosystemprocesser har påverkats. 1998 startade prof. Kjell Danell vid Inst. för Skoglig Szooekologi, SLU i Umeå, och prof. Roger Bergström, Skogforsk i Uppsala och Inst. för Skoglig Szooekologi, upp projektet Effekter av Hjortdjuren på Biologisk Mångfald och Ekosystemprocesser. De anställde även mig som doktorand. Syftet med studien var att ta reda på hur olika täta älgbestånd, från inga älgar alls till en täthet representerande det mest extrema betestrycket vi haft i Sverige, påverkar biologisk mångfald och några fundamentala ekosystemprocesser i svenska barrskogar. Studien är helt experiomentell, och i stället för att bygga inhägnader för att utesluta hjortdjuren byggde vi hägn (8 hägn, alla i ungskogar med en blanding av tall och löv i Västerbotten län) i vilka vi själva simulerar älgens påverkan. I inhägnaderna klipper vi av älgens foderplantor både sommar och vinter, i mängder tillsvarande olika täta älgbestånd. Vi lägger också ut spillning och urin för att göra experimentet så realistiskt som möjligt. Ett sådant experiment har inte utförts något annat ställe i världen, och är därför unikt även i ett internationellt perspektiv. Resultaten från experimentet så långt har klart visat att älgen kan ha stor effekt på foderdynamik, förekomst av marklevande evertebrater, förnaproduktion och marktemperatur. En av de viktigaste slutsatserna är att älgtäthet är en av de i särklass viktigaste faktorerna som bestämmer hur ekosystemet påverkas. Efter 5 år av behandlingar är hägnen nu i sin bästa ålder för att göra vidare studier. Planen är att fortsätta klippningarna i fyra år till, och göra omfattande dataregistreringar under denna period. Vidare planerar vi att jag tar över som projektledare, men fortsätter samarbetet med Danell och Bergström. Baserat på resultaten så långt kommer jag att prioritera följande studier de nestkommande 4 åren: 1. Hur har behandligarna påverkat förekomst, artrikedom och produktivitet hos vegetationen i fält och bottenskiktet? 2. Hur har behandlingarna påverkat förekomst och artrikedom av träd- och marklevande evertebrater? Analyser föllföres och nya prover tas. 3. Hur har behandlingarna påverkat fodermängd och -kvalitet för åkersork och skogssork? 4. Hur har förändringarna i förnaproduktion påverkat näringsomsättning i marken? Och i hur stor grad påverkar eventuella förändringar i produktiviteten i fält och bottenskiktet samt mikroklimatet denna process? 5. Hur har behandlingarna påverkat mikroklimatet (ljusinstrålning, jord- och luftfuktighet)? Långtidsstudien av marktemperatur fortsätter. 6. Matematiska modeller kommer att utvecklas och användas på datat för att bättre förstå hur älgen kan påverka ekosystemet på större skalor i tid och rum.