Detaljerad information för diarienr  2017-01877  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Karlsson, Mikael
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: mikaelka@kth.se
Univ./Institution: Kungliga Tekniska högskolan - Institutionen för Filosofi och historia
Projekttitel (sv): Policysynergier och klimatförändringar - en kunskapssyntes
Projekttitel (eng): Policy Synergies and Climate Change - a Knowledge Synthesis
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning, Miljövetenskap, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: I klimatdebatten hamnar kostnader för styrmedel och åtgärder ofta högt på agendan. När kostnader för reformer ställs mot klimatnyttan, som ofta är både abstrakt och avlägsen i tid, kan beslutsfattare lätt rygga tillbaka. Det sker trots en stark samsyn i forskningen om att styrmedel behövs för att klara de klimatmål som beslutsfattarna själva satt upp. En annan viktig förklaring till att beslut ofta fördröjs är att synergier och "tillkommande nyttor" (co-benefits) av klimatåtgärder ofta lämnas utanför kalkylen, vilket gör beslutsunderlagen bristfälliga. De tillkommande nyttorna är dock i många fall konkreta och nära i tid och rum, vilket gör att de relativt lätt kan motivera klimatpolitiska beslut.Ett exempel på en tillkommande nytta av en klimatåtgärd är bättre luftkvalitet när förbränningen av fossila bränslen minskar. När sjukdomar och dödsfall till följd av dålig luft kan undvikas sparar samhället stora summor. Det ekonomiska värdet av detta bör inkluderas i kalkylen när åtgärder som minskar förbränningen av fossila bränslen, och därmed utsläppen av växthusgaser, analyseras, men det sker långt ifrån alltid. Denna typ av synergi, när en klimatåtgärd ger nytta inom ett annat område, kallar vi för typ 1-synergi. Det finns också exempel på hur åtgärder inom andra politikområden leder till minskade utsläpp av växthusgaser, vilket vi kallar typ 2-synergi. Ett exempel är att digitalisering eller åtgärder för att minska importberoendet av fossila bränslen av säkerhetspolitiska skäl kan ge minskade utsläpp av växthusgaser. Det ekonomiska värdet av dessa utsläppsminskningar bör då ingå i beslutsunderlaget kring åtgärden. En tredje typ av synergi uppstår när en åtgärd syftar till att ge positiva effekter inom mer än ett politikområde. Dessa kallar vi typ 3-synergier.Forskningen kring typ 1-synergier är relativt etablerad, inte minst på hälsoområdet. Flera studier har analyserat och kvantifierat hälsoeffekter vid minskade utsläpp och kunskapen är relativt god. Andra hälsoeffekter som kan uppstå till följd av klimatåtgärder är minskade bullerstörningar från trafik eller positiva livsstilsval som mer aktiva transportsätt (gång och cykling) eller en mer hälsosam kost. Andra typ 1-synergier som analyserats, om än i något lägre grad, är klimatpolitikens betydelse för biologisk mångfald och för att öka antalet jobb i ekonomin. Forskningen kring typ 2-synergier är betydligt ovanligare. I båda fallen beaktas synergier dessutom mycket sällan i politiskt beslutsfattande. Trots frågans betydelse saknas det också en ordentlig syntes av forskningen om tillkommande nyttor av klimatpolitik och synergier mellan klimatpolitik och andra områden. Det föreslagna projektet syftar därför till att syntetisera och diskutera den forskning som gjorts på området och tillgängliggöra den för såväl beslutsfattare som andra forskare. Projektet föreslås innehålla tre arbetspaket:För det första genomförs en vetenskaplig kunskapssyntes på temat synergier och tillkommande nyttor. Arbetet följer de riktlinjer som generellt används för forskningssynteser och ska resultera i två artiklar - en syntesartikel (review) och en policy-orienterad artikel - som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Sex frågor är vägledande:Vad bestämmer principiellt om en åtgärd får positiva tillkommande nyttor eller negativa sidoeffekter?Vad är kunskapsläget om tillkommande nyttor av klimatåtgärder (typ 1)?Vad är kunskapsläget om tillkommande klimatnyttor av åtgärder inom andra politikområden (typ 2)?Vilka kunskapsluckor finns och hur kan de täppas igen?Hur används (eller inte) tillkommande nyttor och synergier i beslutsfattande i praktiken?Vilka åtgärder kan föreslås för att samhället ska komma att åtnjuta tillkommande nyttor?För det andra arrangeras en särskild session under konferensen World Congress of Environmental and Resource Economists (WCERE) i Göteborg, sommaren 2018. Denna konferens är den största i sitt slag och arrangeras endast var fjärde år.I ett tredje steg skrivs en populärvetenskaplig rapport som summerar kunskapssyntesen. Rapporten ska bl.a. innehålla ett avsnitt med särskilt fokus på vad som är relevant i en svensk kontext. Dessutom arrangeras ett seminarium tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige, som är en partner i projektet.
Inomvetenskaplig redovisning:
Populärvetenskaplig redovisning: