Detaljerad information för diarienr  2017-01895  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Miller, Paul
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: paul.miller@nateko.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Naturgeografi och ekosystemvetenskap
Projekttitel (sv): Vikten av växelverkan mellan biosfären och atmosfären för regionalt klimat: förbättrad förståelse av relevans för Sveriges nationella klimatåtaganden
Projekttitel (eng): The importance of land-atmosphere biophysical interactions for regional climate and ecosystem change: improved understanding to inform Swedish national climate action
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning, Fysisk geografi, Meteorologi och atmosfärforskning
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Forskningen visar tydligt att klimatet redan har förändrats till följd av människans utsläpp av växthusgaser (såsom koldioxid och metan) och markanvändning. FN:s klimatpanel (IPCC) har beskrivit hur den globala medeltemperaturen har ökat, men också kartlagt andra farliga störningar i klimatsystemet såsom havens uppvärmning och stigande havsnivåer. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter i dagens nuvarande omfattning kommer såväl våra samhällen som ekosystem att gå en extremt farlig framtid till mötes.Sverige har också drabbats av detta förändrade klimat, och upplevt temperaturökningar dubbelt så stora som den globala och förändrade nederbördsmönster och mängder på senare år.I december 2015 i Paris enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal (Parisavtalet) med det viktiga, vägledande målet att begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader jämfört med förindustriell tid. Sedan dess har tillräckligt många länder ratificerat avtalet att det har hunnit träda i kraft. Länderna enades också om att begränsa utsläppen av växthusgaser. Dessa ska ha nått sin högsta nivå så snart som möjligt för att sedan minska till den grad att de globala nettoutsläppen ska vara noll någon gång mellan 2050 och 2100. Länderna har också åtagit sig att uppdatera sina nationella klimatplaner vart femte år från 2020.Sommaren 2017 uppdaterade Sverige sin ambitiösa klimatpolitik då Riksdagen antog propositionen "Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige". Miljömålet Begränsad Klimatpåverkan uppdaterades för att ligga i linje med Parisavtalets temperaturmål och senast år 2045 ska landet inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Därefter ska landet uppnå negativa utsläpp, och där kommer "kompletterande åtgärder" krävas, bland annat med hjälp av sammantaget ökat nettoupptag av koldioxid i mark och skog och avskiljning och lagring av biogen koldioxid (sk BECCS) inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).Vegetationens tillväxt i allmänhet och varje individs konkurrenskraft i synnerhet påverkas direkt av klimatet och av ökande halter av koldioxid i atmosfären. Samtidigt påverkas själva klimatet av världens vegetation och ekosystem, inklusive skogsbruk, jordbruksmark och naturliga ekosystem som människan inte utnyttjar. Flöden av energi, vatten och växthusgaser mellan marken, ekosystem och atmosfären regleras av ekosystemens utformning, så om klimatet eller människan påverkar denna utformning kan de förändrade flödena påverka i sin tur klimatet. Dessa sk återkopplingsmekanismer är starka i svenska ekosystem. Till exempel kan markytan blir mörkare när det snöar pga av skogsplantering/tätare skogar eller när ett varmare klimat gör att vegetationszoner flyttar norrut. Detta leder till att mer solljus kan absorberas och att det sedan kan bli ännu varmare i dessa geografiska områden.Forskningen visar att dessa biofysiska effekterna av såväl antropogena som naturliga mark- och vegetationsförändringar (LULCC) på lokala klimat kan vara stora, men att betydande osäkerheter kvarstår gällande återkopplingsmekanismernas säsongsbaserade styrka och betydelse beroende på hur mycket, hur snabbt och exakt var sådana LULCC sker. Och eftersom samhället inte brukar inte ta hänsyn till dessa potentiella effekter i klimatpolicy och strategier finns det en risk att klimatpolicy kan komma att missbedöma hur pass stora deras klimatpåverkan egentligen är, särskilt lokalt.    Vårt syfte med denna syntes är att få en klarare bild av det vetenskapliga kunskapsläget och osäkerheter kring nettoeffekten av Sveriges klimatmål och policy rörande LULCC, och att identifiera kunskapsluckor. Med hjälp av experter från relevanta myndigheter och sektorer, kommer denna syntes att kartlägga hur pass bra moderna modelleringsverktyg kan beskriva Sveriges nutida och framtida klimat när de tar LULCC med i beräkningarna, och den kommer också att identifiera de största återstående kunskapsluckorna som måste stängas för att kunna utveckla pålitligare modeller, dvs sk regionala jordsystemmodeller som kopplar ihop klimat och vegetationsdynamik som interagerande komponenter av ett komplext och kopplat regionalt klimatsystem.Syntesen kommer att informera alla som arbetar med klimatåtgärder och markanvändning samt förbättra underlaget till samhällets strategier och politiska beslut som gäller de åtgärder som måste till för att förhindra farliga störningar i klimatsystemet.
Inomvetenskaplig redovisning:
Populärvetenskaplig redovisning: