Detaljerad information för diarienr  2017-01898  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Westberg, Lotten
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: lotten.westberg@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Stad och land
Projekttitel (sv): Making sense of adaptation - the adaptation practice in a governance perspective
Projekttitel (eng): Att skapa mening med anpassning - anppassningspraktiken i ett governance perspektiv
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Övrig annan samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Att skapa mening med anpassning - anppassningspraktiken i ett governance perspektiv Styrningsformer som bygger på horisontell och vertikal samverkan (governance) förespråkas allt oftare som ett sätt att öka möjligheten att hantera komplexa problem under osäkra förutsättningar. Även om sådana styrningsformer är förknippade med en mängd utmaningar anses de under vissa förhållanden kunna bidra med demokratiska kvaliteter och fostra gemensamt lärande, innovationskraft och legitimitet. Den svenska klimatanpassningspolitiken har tydliga drag av samverkansstyrning. Inom ramen för rådande politik och förvaltning har anpassning gjorts till en samhällelig och gemensam angelägenhet där både offentliga och enskilda aktörer förväntas ta stort eget ansvar, där avsaknaden av en tydlig nationell strategi har ersatts med vertikala och horisontella nätverksstrukturer och där "mjuka" styrningsinstrument dominerar (till exempel koordinering och information). Men det resulterande svenska klimatanpassningsarbetet motsvarar inte de förväntningar som samhället ställt. Forskningen talar om ett glapp mellan politiska förväntningar och den anpassning som sker i praktiken. Samtidigt tvingas aktörer med ansvar för anpassningsfrågor hantera en hög grad av komplexitet under stor osäkerhet. De förväntas kunna fatta (ibland mycket snabba) beslut och göra prioriteringar när det gäller avvägningar mellan motstridiga intressen, och olika kunskapsanspråk och mellan ojämförbara värden och parametrar. Detta speglar en av samverkansstyrnings inneboende utmaningar - samtidigt som genom olika former av självorganisering samverkan förväntas bidra till problemlösningen av specifika problem uppstår en oklar ansvarsfördelning kring formulering av, prioritering och beslutsfattande i komplexa och konfliktfyllda frågor. I det här projektet har vi tagit fasta på frågan om hur den oklara ansvarsfördelningen hanteras i praktiken. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur och varför den svenska klimatanpassningspraktiken ser ut som den gör, hur praktiken hanterar svåra avvägningar och val och vilka konsekvenser det får, samt diskutera och föreslå vägar framåt tillsammans med de aktörer som deltar i det svenska anpassningsarbetet. Det innebär att projektet bidrar med forskning om såväl som för anpassning.  Projektet utgår från en ansats som gör det möjligt att betrakta klimatarbetet som en social praktik där de deltagande aktörernas rutiniserade förståelse styr vad de behöver åstadkomma, vilka avvägningar de behöver göra, vad de behöver fokusera på, åtgärda, prioritera, förkasta och varför.Projektet är indelat i tre sinsemellan sammanhängande delar:Vi zoomar in på anpassningspraktiken för att utveckla förståelse för vilken underliggande logik och vilka normer som vägleder praktikenVi zoomar ut för att fokusera specifikt på hur ansvarsfrågor och valmöjligheter hanteras när beslut ska fattas och prioriteringar göras samt diskuterar potentiella konsekvenser av detta utifrån vilka val eller prioriteringar som inte fattas eller synliggörsVi ser framåt genom att tillsammans med aktörer som deltar i anpassningsarbetet kritiskt diskutera och undersöka resultat och insikter från de två första delarna av projektet. Här ringar vi in och föreslår möjliga vägar till förändring.Vi har ringat in tre olika "arenor" ("sites") där praktiken dagligdags utövas och där vi samlar in vårt empiriska underlag. Dessa är: 1) de två nationella nätverk som inrättats för att underlätta det svenska klimatanpassningsarbetet; 2) länsstyrelser som ansvarar för att koordinera det regionala klimatarbetet (vi kommer att studera tre län med geografisk spridning i Sverige VB, K, VG): 3) tre kommuner där var och en ingår i ett av länen och där klimatstrateger arbetar med att konkret operationalisera klimatpolitiken.  För att samla in empirisk material arbetar vi med följeforskandemetoder. Vi besöker de olika stationerna vid flera tillfällen varje år för att kunna observera praktiken "här och nu". Som komplement genomför vi semistrukturerade intervjuer och analyserar relevanta dokument som produceras för eller inom klimatanpassningspraktiken.Genom att kombinera teorier för att analysera praktiken inifrån med teorier för att kritiskt granska praktiken utifrån kommer projektet att bidra till spännande teoriutveckling. Projektet fyller en viktig empirisk kunskapslucka inom klimatanpassning, ett område som utgör en av samhället största utmaningar.