Detaljerad information för diarienr  2017-01919  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Göransson, Gunnel
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: gunnel.goransson@swedgeo.se
Univ./Institution: Statens geotekniska institut - Avd geoplanering och klimatanpassning
Projekttitel (sv): Klimatanpassning genom planerad reträtt (CAMEL)
Projekttitel (eng): Climate adaptation by managed realignment (CAMEL)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Systemvetenskap, informationssystem och informatik, Geoteknik, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Genom stigande havsnivåer och ökade flöden förväntas klimatförändringen få allvarliga konsekvenser för byggnader, anläggningar, natur- och kulturmiljöer i strandnära lägen. Klimatanpassning genom planerad reträtt innebär att man långsiktigt skapar utrymme för vattnet genom omlokalisering av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljöer. Planerad reträtt är idag ofta en icke-fråga och nämns sällan i nationella klimatanpassningsplaner på lokal och/eller regional nivå. Vår erfarenhet från kontakter med kommuner och regionala myndigheter tyder på att en anpassning av samhället genom att planera för successiv reträtt är en känslig fråga som är politiskt svår att fatta beslut om. Uppfattningen om vad planerad reträtt är varierar och det finns en stor okunskap om vad det egentligen innebär. Men, både i Sverige och internationellt finns det exempel där planerad reträtt har tillämpats i mindre omfattning i syfte att återställa våtmarker, främst i obebyggd miljö. Det finns begränsad forskning om potentialen med planerad reträtt i urbana miljöer och det saknas ofta tillräcklig kunskap för att beslut om planerad reträtt ska våga tas. Planerad reträtt handlar om att anpassa sig till en ändrad och dynamisk strandlinje, om att få byggnaderna och infrastruktur till rätt ställe och om att tillåta utrymme åt vatten.En stor del av Sveriges befolkning bor nära vattendrag eller kust och de flesta av våra städer ligger invid vatten. Infrastruktur som vägar, järnvägar, broar och kraftstationer har ofta anlagts längs våra flodbankar där markytan är plan. Det innebär att många platser och samhällsfunktioner är sårbara för översvämning, erosion och jordskred - en sårbarhet som förväntas öka när klimatet förändras. Vårt intryck är att städer är anpassade till de vattennivåer som är vanliga idag och att man utgår ifrån att extremsituationerna kommer att vara de samma i framtiden som nu. När havet stiger kommer delar av utsatta kustområden att läggas under vatten. Fler återkommande och häftiga skyfall kan orsaka mer omfattande översvämningar av låglänta områden nära vattendrag och sjöar.Den byggda miljön omfattar nästan hälften av Sveriges nationalförmögenhet. När den miljön påverkas av permanent eller tillfällig översvämning kommer det att få stora ekonomiska konsekvenser. I dag sker en stor del av bostadsexploateringen invid vatten, och i vissa fall genom utfyllnad i vatten. Så kallade sjöstäder byggs nästan i varje större stad som ett led i bostadsbehovet men också för att det finns en generell syn på att städerna behöver förtätas. Mark som anses olämplig (enligt Plan- och bygglagen måste marken vara lämplig om exploatering ska tillåtas) görs lämplig genom olika åtgärder för att skydda mot översvämning, erosion och skred, exempelvis genom olika tekniska konstruktioner som vallar av betong, sten eller stålspont, s.k. hårda lösningar. Likaså skyddas samhällsviktiga funktioner som sjukhus, räddningstjänst och kraftstationer med tillfälliga eller permanenta vallar istället för att flytta dessa till säker mark. Men hårda konstruktioner negativa konsekvenser som leder till andra problem. I ett fåtal fall används andra lösningar som är mer miljöanpassade.CAMEL-projektet kommer att ge kunskap om varför planerad reträtt har blivit en ickefråga, hur man kan övervinna de hinder som finns och hur planerad reträtt kan bli en möjlig strategi för klimatanpassning på vissa platser. Projektet kommer att analysera vilka tekniska, rättsliga, sociala och styrande hinder som finns på olika nivåer i samhället (från nationell och regional, till lokal och individuell), vilka av dessa hinder som är mest kritiska och hur de kan övervinnas. Projektet kommer att visa hur man med hjälp av innovativ och interaktiv visualisering kan tydliggöra hinder och se vilka möjligheter som planerad reträtt kan bidra med och som kan fungera som ett underlag för beslutsfattare för att ta beslut om långsiktigt hållbar markanvändning.