Detaljerad information för diarienr  2017-01944  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Bastviken, David
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: david.bastviken@liu.se
Univ./Institution: Linköpings universitet - Institutionen för tema (TEMA)
Projekttitel (sv): Vad krävs för tillförlitliga växthusgasbalanser - metoder kontra nya kunskapsbehov som följd av klimatavtalet från Paris 2015?
Projekttitel (eng): Accurate GHG accounting: How well do our methods match the new knowledge needs under the 2015 Paris Climate Agreement?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Avtalet från FNs klimatmöte i Paris 2015 (Parisavtalet) har nu godkänts av nästan alla världens nationer. Genom Parisavtalet har världen enats kring målsättningar om hur mycket den globala medeltemperaturen får öka och kring ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Många länder, däribland Sverige,  strävar efter att bli klimatneutrala genom att kombinera omfattande minskningar av växthusgasutsläpp med att öka upptaget av växthusgaser till bl.a. mark i landskapen. Parisavtalet inkluderar även åtaganden att kunna  verifiera att åtgärderna verkligen fungerar. Detta ställer nya krav på samhällets förmåga att mäta växthusgaser. Det finns många metoder för direkta mätningar av växthusgasflöden som utvecklats genom och för forskning men inte är anpassade för dessa nya behov i samhället. Samhällets förmåga för att bedöma växthusgasutsläpp baseras istället oftast på indirekta uppskattningar som utvecklats av expertgrupper sammankallade av FN:s klimatpanel, IPCC. Kravet att det måste vara förhållandevis lätt att göra dessa indirekta skattningar utifrån globala/regionala emissionsfaktorer och vanlig nationell statistik, leder till stora osäkerheter och omöjliggör tillförlitlig verifikation av lokala tidstrender eller åtgärder. Dessutom fokuserar samhällens rapportering ofta på kol eller koldioxid och på att enbart bedöma så kallade antropogena (människopåverkade) utsläpp.  Så kan det inte fortsätta om vi ska uppnå klimatmålen som sätts av Parisavtalet av flera skäl: Ett temperaturmål innebär att alla växthusgaser som påverkar temperaturen behöver beaktas. IPCC-rapporten från 2013 visar exempelvis att en mycket stor andel av människans klimatpåverkan kommer från metan och lustgas som bildas genom biologiska processer och inte låter sig uppskattas från koldioxidbudgetar eller användning av fossila bränslen.Detta innebär också att jordbruk och annan markanvändning är viktiga för tillförlitliga växthusgasbalanser. Utsläpp kopplade till markanvändning i landskap är mycket beroende av lokala förutsättningar och uppskattningar från emissionsfaktorer är mycket osäkra.Eftersom en stor andel av kontinenternas yta är starkt påverkade av människan är många av landskapens flöden delvis antropogena.Eftersom klimatförändringar påverkar naturens växthusgasutsläpp (klimatåterkoppling) så blir utsläpp som tidigare sågs som naturliga nu alltmer antropogena via klimatåterkopplingar i takt med at klimatet förändras.Nationella klimatmål som inkluderar ökade växthusgassänkor i landskapen (t.ex. växtupptag och inlagring i mark) kräver kontrollmetoder som inkluderar alla flöden inklusive källor i samma landskap (som exempel kan diken och bäckar, som saknar emissionsfaktorer, släppa ut lika mycket växthusgaser som marken tar upp i avrinningsområden), för att undvika risk för stora felaktigheter om bara sänkor men inte källor beaktas. Sammantaget kräver Parisavtalet och medföljande klimatmål robusta och precisa metoder för alla centrala växthusgaser och för relevanta skalor (från global nivå till lokal nivå för att verifiera att lokala åtgärder fungerar. Det behöver finnas metoder för alla miljöer eftersom det ofta inte går att enkelt separera naturliga och antropogena växthusgasutsläpp längre. Det är oklart om de metoder vi har räcker till för att tillgodose dessa kunskapsbehov. Detta projekt syftar därför till att syntetisera och analysera:(1) Vilka mätmetoder finns tillgängliga för samhället för mätning av växthusgaser?(2) För- och nackdelar med dessa metoder - hur fungerar de och hur väl motsvarar metoderna samhällets kunskapsbehov?(3) Vilka nya mätmetoder för växthusgaser är under utveckling och hur kommer de att kunna matcha samhällets behov?(4) Vilken typ av metodutveckling behövs för de kunskapsbehov som saknar lämpliga relaterade mätmetoder.  En sådan metodsyntes är avgörande för att snabbt etablera den mätkapacitet som krävs för att på kostnadseffektiva och verifierade sätt uppfylla både nationella klimatmål och Parisavtalet.
Inomvetenskaplig redovisning:
Populärvetenskaplig redovisning: