Detaljerad information för diarienr  2017-01952  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Ranius, Thomas
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: thomas.ranius@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Ekologi
Projekttitel (sv): Direkta och indirekta effekter av klimatförändringar: konsekvenser för naturvårdsstrategier och policy
Projekttitel (eng): Direct and indirect effects of climate change: consequences on conservation strategies and policy
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Ekologi, Statsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Naturvården har huvudsakligen varit inriktad på att bevara flora och fauna i sitt nuvarande tillstånd eller att restaurera naturen till ett historiskt tillstånd. I framtiden förväntas klimatförändringar att få allt större inverkan på flora och fauna och detta påverkar förutsättningarna för att bedriva naturvård. Framtida naturvårdsstrategier kommer att behöva anpassas till klimatförändringarna, som inte bara påverkar hoten mot flora och fauna, utan också jord- och skogsbrukets markanvändning och möjligheterna att bibehålla och restaurera olika naturtyper. I detta projekt kommer vi att sammanfatta och analysera kunskapen som är betydelsefull när man anpassar naturvårdsstrategier till klimatförändringar och de förändringar i markanvändningen som sker som svar på förändrat klimat. Vi kommer att göra det genom att systematiskt söka igenom forskningsrapporter och policydokument och sammanställa expertkunskap. I våra studier kommer vi att diskutera såväl direkta som indirekta effekter samt såväl jordbrukslandskap som skog. Med direkta effekter menar vi påverkan av ändrat väder, såsom mer eller mindre nederbörd och längre växtsäsong, och högre havsnivå, och med indirekta effekter påverkan av förändrad vegetation och förhållanden i olika naturtyper samt de förändringar i markanvändning som samhällets anpassning till det förändrade klimatet innebär. Vi kommer att inrikta oss på förhållandena i Sverige, men dra nytta av kunskap från studier från hela världen. De naturvårdsstrategier som vi tar i beaktande skiljer sig från varandra med avseende på hur naturvårdsåtgärderna är fördelade i geografin (t ex avsättning av några få stora eller många små reservat och aggregering eller mera jämn fördelning av naturvårdsåtgärderna mellan landskap) och landskapets sammansättning (t ex prioritering av skog eller gräsmarker eller naturtyper som är typiska för varmare eller kallare klimat). Vi kommer att i strukturerade processer diskutera hur naturvården kan möta olika möjliga förändringar i framtida markanvändning, såsom ökad satsning på biobränslen, kolsänkor i skogsbruket, behov av att minska jordbrukets klimatpåverkan, eller ökad matproduktion i det svenska jordbruket. Denna diskussion kopplas till en genomgång av litteraturen kring olika möjliga globala och regionala framtidsscenarier och deras konsekvenser för svenskt skogs- och jordbruk. Vi drar därefter slutsatser om vilka förändringar av naturvårdsstrategierna som det kan finnas behov av. Vi kommer också att sammanfatta och diskutera vilka policy-instrument som kan användas för att åstadkomma sådana förändringar och skatta hur stora osäkerheterna är i vår kunskap. Att identifiera osäkerheter är viktigt, eftersom det dels kan leda till att man bättre kan förstå vilken forskning som behövs, men det utgör också i sig en faktor att ta i beaktande när policy och strategier utvecklas.