Detaljerad information för diarienr  2017-01960  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Amorim, Jorge
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: jorge.amorim@smhi.se
Univ./Institution: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut - Forskningsavdelningen
Projekttitel (sv): Grön infrastruktur och klimat i Nordiska städer, idag och i framtiden: kunskapsläge och kunskapsluckor om interaktioner och effekter (G.I.Nord)
Projekttitel (eng): Green infrastructure and climate in Nordic cities, today and in the future: state-of-the-art and knowledge gaps on interactions and impacts (G.I.Nord)
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Klimatforskning, Meteorologi och atmosfärforskning
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: För mer än 70 år sedan konstaterades det att "kläder och hus utgör noga planerade försök av människan att skapa ett artificiellt klimat på en begränsad rumslig skala. Människan påverkar klimatet även på stadsskala, men här kommer förändringarna oftast som oavsiktliga konsekvenser av åtgärder riktade mot andra mål." (Kraus, 1945 i Hebbert 2014, egen översättning från engelskan). Idag finns en global medvetenhet om att staden tillsammans med sina invånare inte bara driver på den globala klimatförändringen, det är också där som vi kommer att utsättas för en rad miljö- och klimatrelaterade påfrestningar som är svåra att kontrollera och som vi i tid måste möta genom en kunskapsbaserad och klimatsäkrad planering.På den globala arenan har Paris-överenskommelsen från november 2016 skapat förutsättningar för hur  världens länder tillsammans ska begränsa klimatförändringen och långsiktigt kunna motstå dess effekter. Parallellt har världens ledare antagit en ny urban agenda som sätter globala riktvärden vad gäller hållbarhet för urban utveckling, något som kommer att hjälpa oss att se över hur vi planerar, administrerar och lever i våra städer. Inom den nya urbana agendan finns ett antal åtgärder som stödjer de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 för hållbar utveckling: stödja innovativa och gröna initiativ; främja säkra, tillgängliga och gröna offentliga rum i staden; vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan genom att reducera utsläppen av växthusgaser; stärka städers förmåga att klara effekter av olika katastrofer; samt främja olika åtgärder som leder till renare städer med minskade luftföroreningar.Inom ramen för den nya urban agendan har Urban Grön Infrastruktur (UGI) etablerat sig som en viktig och populär komponent i städers anpassning till ett förändrat klimat. UGI ger kommunerna möjlighet till urbana ekosystem-tjänster och medför positiva effekter för människors hälsa, ekonomi, miljö och generellt för hela samhället. Urban grön infrastruktur utgör också en grundbult inom begreppet naturbaserade lösningar (NbS) inom klimatanpassningen, ett område som har fått stor vikt inom EU och dess forskningsprogram Horizon 2020. En anledning till detta stora intresse för gröna lösningar inom EU är att de naturbaserade lösningarna leder till grön tillväxt, de säkrar det framtida samhället och innevånarnas välmående samtidigt som de erbjuder affärsmöjlighet där Europa kan ta en tätplats (EC, 2015). Med UGI och NbS kopierade från naturen, kan vi få ett kostnadseffektivt, energi- och resurssnålt och långsiktigt skydd mot de påfrestningar och risker som klimatförändringen kommer att utsätta våra städer för, något som intresserar både offentlig och privat sektor. Dock kvarstår kunskapsluckor vad gäller hur olika faktorer samverkar och gemensamt medverkar till att UGI blir ett effektivt bidrag till att minska klimatförändringen och dess negativa effekter. Det handlar inte bara om luckor i det vetenskapliga kunskapsläget utan också om att identifiera de olika hinder som kan ligga i vägen för att stadsplanerare och beslutsfattare fullt ut ska ta till sig och utnyttja befintlig kunskap.Det här föreslagna syntesprojektet (G.I.Nord) har som syfte att:- identifiera framgångsfaktorer för NbS, utmaningar i dess tillämpning och kvarstående kunskapsluckor,- identifiera, undersöka och framvisa goda exempel på hur NbS tillämpats i nordiska städer med syfte att reducera klimatförändringen och dess negativa effekter,- bidra till en effektivare kommunikationsväg mellan forskare och de som planerar och beslutar om hur våra städer ska se ut i framtiden.Sverige är, med 85% av befolkningen boende i tätorter, en av världens mest urbaniserade. Detta innebär för oss en potential att etablera oss som ett nav för effektiv användning av urban grön infrastruktur och naturbaserade lösningar på klimathotet och med målsättning att skapa mer hälsosamma och långsiktigt hållbara städer. Ett viktigt första steg mot de mål som Paris-överenskommelsen och den nya urban agenda sätter upp, är att förstå vilka kunskapsluckor och andra hinder som ligger i vägen för att grön infrastruktur och naturbaserade lösningar ska kunna bidra till att klimatsäkra våra städer och deras befolkning.
Inomvetenskaplig redovisning:
Populärvetenskaplig redovisning: