Detaljerad information för diarienr  2017-02019  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Fernqvist, Fredrik
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: fredrik.fernqvist@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Människa och samhälle
Projekttitel (sv): Innovationssystem för en hållbar livsmedelssektor - en kunskapssammanställning och -syntes
Projekttitel (eng): Innovation systems for a sustainable agri-food sector - a review and knowledge synthesis
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Övrig annan lantbruksvetenskap, Nationalekonomi, Företagsekonomi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Livsmedelssystemet står inför flera stora utmaningar. Klimatförändringar, miljöförstöring, säker tillgång till livsmedel, teknologisk utveckling, men också förändringar i distributionssystemen och makrotrender i efterfrågan, såsom ökad vegetarisk konsumtion, bekvämlighet, etik, intresse för hälsa och ekologisk mat. Samtidigt sker en övergång till en mer cirkulär ekonomi som kommer att påverka såväl livsmedelsproduktionen, konsumtionen och hur recirkulerande system kan se ut. För att klara framtidens utmaningar behövs nya innovationer för att kunna säkerställa en framtida hållbar livsmedelsproduktion, men också för att kunna bibehålla sektorns konkurrenskraft.  Den traditionella synen på kunskaps- och innovationssystemet, en linjär kunskapsöverföring från forskningsinstitut och universitet via en rådgivningsorganisation och sedan vidare till slutanvändarna, har visat sig vara allt mindre effektivt. Tongivande aktörer, exempelvis EU och enskilda stater, ställer om sina anslagsprogram för forskning, för att i större utsträckning involvera slutanvändarna i ett tidigare skede i processen - redan när forskningsfrågorna ställs.  När kunskaps- och innovationssystemet är i ett skede av förändring ökar behovet av forskning och kunskap om hur innovationer kan utvecklas, och inte minst hur relationerna mellan aktörerna i detta system kan fungera för att säkerställa bäst kunskapsspridning och tillämpning av kunskap. Även betydelsen av olika institutioner, och inte minst det omgivande samhället och dess utveckling, behöver i större utsträckning beaktas när man söker lösningar för att främja innovation.Utgångspunkten för studien är att förutsättningarna för innovation finns i olika dimensioner: 1) på aktörsnivå (företagsnivå), 2) på en sektoriell systemnivå, i detta fall kunskaps- och innovationssystemet i livsmedelssektorn, och 3) en socio-teknisk dimension där även omkringliggande samhälle och dess utveckling påverkar framtidens innovation. Dessa dimensioner kombineras med de grundläggande byggelement som utgör förutsättningarna för innovation (exempelvis produkter, aktörer, kunskap och lärande, regelverk, teknik, företagens kompetenser, förändringar i samhället, kunskapsövering, nätverk, interaktioner m.m.) för att visa en översikt över den litteratur som ingår i studien. Därigenom visar litteraturstudien vilken kunskap som finns idag och vilken som saknas vad gäller förutsättningarna för ett fungerande innovationssystem. Kunskapssammanställningen genomförs på ett systematiskt och strukturerat sätt med målet att finna, sammanställa, analysera och syntetisera den nuvarande kunskapen i litteraturen om kunskaps- och innovationsutveckling i livsmedelssystemet. Kunskapsluckor identifieras som behöver beforskas, med syftet att stärka och öka kunskaps- och innovationssystemets funktionalitet och för att bättre kunna möta framtidens utmaningar. Även kunskap utanför det "traditionella" livsmedelssystemets ramar eftersöks. Sammanställningen genomförs genom Cochranemetoden, som anses vara en stark och tillförlitlig metod för den här typen av kunskapssynteser. Dokumentation, värdering och sammanställning görs utifrån ett systematiskt arbetssätt för att säkerställa kvaliteten i studien. I projektet ingår en referensgrupp med aktörer inom kunskaps- och innovationssystemet i livsmedelssektorn med syftet att studien också skall fokusera på forskningens tillämplighet i praktiken och de behov som slutanvändarna ser. Fördelen med en referensgrupp i omedelbar närhet av praktik och företagande är att bredda perspektiven och förståelsen för de behov och förutsättningar som finns inom livsmedelsområdet både i nutid och framtid.Nyttan med projektet är att identifiera det forskningsbehov som finns för att effektivisera och optimalisera systemen för innovation. Forskning har visat att det idag tar mellan 16-18 år innan ny kunskap omsätts i praktiken, vilket tyder på att det nuvarande systemet inte fungerar som avsett. De stora umaningar som samhället står inför pekar på att nya innovationer för ett hållbart livsmedelssystem behöver snabbas på. Kunskapen om hur processerna kan fungera bättre är av mycket stor betydelse. Aspekter rörande kunskap och innvoation ingår också i FN:s mål för hållbar utveckling och regereringens nationella livsmedelsstrategi för Sverige, vilket visar hur angeläget området är.