Detaljerad information för diarienr  2017-02021  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Sevilla Ziegler, Friederike
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: friederike.ziegler@ri.se
Univ./Institution: RISE Research Institutes of Sweden AB - Jordbruk och livsmedel
Projekttitel (sv): Syntes av miljö- och nutritionsdata för sjömat- en bas för optimering av framtida dieter för hälsa och hållbarhet
Projekttitel (eng): Synthesizing the environmental performance and nutritional values of seafood - a basis for optimizing future diets for health and sustainability
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Övrig annan naturvetenskap, Annan kemiteknik, Fisk- och akvakulturforskning
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Produktion och konsumtion av mat står för en stor del av globala problem relaterade till hälsa och miljö och att få livmedelskedjor att bli mer hållbara är därför centralt för att nå flera av FNs globala hållbarhetsmål, liksom våra nationella miljömål. Sjömat, d.v.s. mat från sjöar och hav (eller fisk och skaldjur) har visat sig vara positiva ur bägge synvinklar, de har i snitt lägre miljöpåverkan och är mer hälsosamma än andra animaliska livsmedel. Livscykelanalys (LCA) är en metod som används för att kartlägga miljöpåverkan av produkter, inklusive livsmedel. Efter två decennier av sådan forskning finns nu så pass många olika studier att meta-analyser har börjat göras för att jämföra miljöpåverkan av olika typer av livsmedel. Nyligen har även flera sådana studier publicerats i mycket högt rankade vetenskapliga tidsskrifter. Tyvärr har de antingen inte innehållit sjömat överhuvudtaget eller inkluderat dem på ett sätt som i värsta fall leder till att beslutsfattare fattar fel beslut. Till exempel generaliserar många allt fiske i två grupper: trålad och icke-trålad fisk, och vattenbruk i recirkulerande och icke-recirkulerande. Detta innebär att t.ex. sill och torsk (som båda kan trålas) hamnar i samma kategori, trots att de är vitt skilda när det gäller resursåtgång i fisket. Detsamma gäller odlad lax (som t.ex. odlas i kassar i Norge) och räkor (t.ex. odlade i dammar i Thailand) som bägge hamnar i kategorin icke-recirkulerande system. Att räkna ut ett medelvärde mellan dessa två utan att betrakta osäkerheter som många gör är inte relevant. Ett annat problem gäller specifika metodval inom individuella LCA studier som har stor påverkan på slutresultatet och därför gör studier med olika metodval ojämförbara. Man kan jämföra det med att försöka bygga en mur av tegelstenar med helt olika former - muren blir inte stabil. Ett tredje problemär att studier av olika typer av system, är olika representativa för global produktion av den produkttypen. Exempelvis är nya teknologier under utveckling överrepresenterade i litteraturen jämfört med de dominerande produktionsmetoderna (t.ex. karp), vilket är ännu en anledning till att man inte kan räkna på enkla medelvärden utan att vikta olika produktionsmetoder. De medelvärden med variation per produkttyp som presenteras i dessa studier är därför inte vetenskapligt baserade, eftersom de är medelvärden mellan vitt skilda produkter (t ex trålad torsk och sill), studier gjorda med olika metodval (tegelstenar av olika form) och av system som i mycket olika utsträckning representerar produktion och konsumtion av den produkten.I det här projektet tänker vi systematiskt gå igenom litteraturen kring miljöpåverkan av sjömat och extrahera data. Baserat på bred kunskap om dessa produktionssystem kommer vi att dela in dem i relevanta produktgrupper. Tänkbara grupperingar skulle t ex kunna vara 1) torsk fiskad med bottentrål, 2) linfångad torsk 3) lax odlad i öppen kassodling, 2) växtätande tropiska fiskar odlade slutna anläggningar och 3) räkor odlade i dammar. Metodvalen i enskilda studier kommer att beaktas och vi kommer att ta hänsyn till varje systems bidrag till produktion och konsumtion. Detta kommer att göra det möjligt att inkludera sjömat i dietstudier på ett mer meningsfullt sätt.Därefter kommer vi att göra motsvarande analys och syntes vad gäller sjömatens näringsinnehåll. För detta kommer vi att använda Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas och beskriva sjömatens näringsvärde på ett integrerat sätt, dvs till ett sammanvägt näringsindex och relatera miljöpåverkan till detta. Det kommer att visa vilka sjömatsprodukter som är bäst ur båda perspektiv och som vi borde konsumera mer av samt vilka produkter vi bör minska konsumtionen av.Projektets resultat kommer att utgöra en robust grund för jämförelser mellan produktgrupper och för framtida optimering av dieter och sjömatskonsumtion. Med tanke på den stora potential som sjömat har att bidra till global och uthållig livsmedelsförsörjning, är detta mycket viktigt.