Detaljerad information för diarienr  2017-02028  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2017-11-10
Namn:
Olson, Åke
Titel:  Docent
Kön:  Man
E-post: Ake.Olson@slu.se
Univ./Institution: Sveriges lantbruksuniversitet - Skoglig mykologi och växtpatologi
Projekttitel (sv): Växtskydd för hållbar livsmedelsproduktion
Projekttitel (eng): Plant Protection for Sustainable Food Production
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Jordbruksvetenskap, Livsmedelsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: BakgrundJordbruksgrödor utgör den absolut viktigaste näringskällan för alla människor, både i Sveriges och i övriga världen. Grödor utgör grunden för de flesta livsmedelsvaror på marknaden, antingen direkt, som en primärprodukt eller som foder för djur inom livsmedelsproduktion. Produktiviteten inom jordbruket påverkas negativt av klimatförändringar, minskad jordfertilitet och hot från sjukdomar och skadegörare. Av den globala produktionen av jordbruksgrödor antas omkring 15% gå till spillo redan på fälten på grund av sjukdomar. Även om en rad olika växtskyddsåtgärder används idag för att säkra skördens kvalitet och mängd, räcker inte åtgärderna för att övervinna framtida utmaningarna som den växande befolkning och de pågående klimatförändringar.För att göra nödvändiga framsteg och klara av att möta de framtida kraven inom livsmedelproduktion och minska klyftan mellan behov och produktion, behövs nya innovativa odlingssystem som är både ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Sedan 2014 gäller EU:s direktiv om hållbar användning av bekämpningsmedel i alla medlemsstater (Integrerat växtskydd, IPM). Direktivet kombinerar sociala, ekologiska och ekonomiska dimensioner av hållbar livsmedelsproduktion, och rekommenderar användning av förebyggande åtgärder i första hand och endast kemiskkontroll av skadegörare när alla andra alternativa har beaktats. Sjukdomar kan i viss utsträckning begränsas med hjälp av förebyggande åtgärder så som en välplanerad odlingsföljd och sortval, men många av de allvarligaste sjukdomarna orsakas av luftburna svampar som sprids över stora områden och orsakar sjukdomar som vi saknar resistenta sorter för idag. Dessutom förändras förutsättningarna ständigt för lantbrukarna. Exempelvis är idag endast ett fåtal kemiska bekämpningsmedel tillåtna för kontroll av svampsjukdomar, vilket ökar risken för resistans utveckling inom bland skadegörare. Alternativa metoder och effektivare användning av bekämpningsmedel blir allt viktigare för att säkra hållbar och säker livsmedelsproduktion i Sverige.De övergripande målen i den svenska livsmedelsstrategin som släpptes tidigare i år är att vi ska ha en konkurrenskraftig livsmedelsindustri med ökad matproduktion samtidigt som de nationella miljömålen, minskad klimatpåverkan, en giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet, är uppfyllda. Detta ställer Sveriges lantbrukare inför en stor utmaning när de måste balansera mellan dessa, i vissa aspekter konkurrerande mål. Samtidigt står Sveriges lantbrukare inför flera ekonomiska och ekologiska utmaningar, så som minskande vinster, ökad internationell konkurrens och säker och hållbar livsmedelsproduktion av hög kvalitet i en tid av klimatförändringar och växande befolkningar.ProjektmålEtt långsiktigt uthålligt växtskydd kräver en gemensam satsning av alla inblandade intressenter, forskare och experter hos myndigheter, för att identifiera kunskapsbrister och framtida forskningsutmaningar samt att hitta nya och innovativa lösningar på de framtida utmaningarna vi stå inför. I det här projektet har vi för avsikt att göra en syntes över den senaste kunskapen om växtskydd och de nuvarande bekämpningsstrategierna som finns tillgängliga inom svenskt jordbruk. Syntesen kommer att ha en holistisk syn på växtskydd men med tonvikt på huvudgrödor för livsmedelsproduktion och deras viktigaste sjukdomar. Syntesen kommer att baseras på en litteraturundersökning och intervjuer med intressenter (myndigheter, rådgivare och lantbrukare). Syftet är att identifiera aktuella kunskapsluckor och skillnader i nuvarande praxis och de senaste kunskaperna inom riskhantering av växtsjukdomar. Kunskapssyntesen kommer att resultera i rekommendationer för framtida forskningsområden samt inkluderas i undervisningen vid SLU. Dessutom kommer den att vara till nytta för att identifiera lämpliga framtida samarbetsprojekt mellan akademin och intressenter samt en viktig kunskapsbas för rådgivare.