Detaljerad information för diarienr  2018-00050  
 
 
Ämnesområde:
Samhällsplanering, övrigt
Beslutsdat:  2018-06-18
Namn:
Listerborn, Carina
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: carina.listerborn@mah.se
Univ./Institution: Malmö Högskola - Urbana studier
Projekttitel (sv): Ett kritiskt utforskande av smarta bostäder ur ett intersektionellt perspektiv
Projekttitel (eng): Smart Housing Development - A Critical Exploration through an intersectional approach.
Värdhögskola: Malmö Högskola
SCB-klassificering: Kulturgeografi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK): Bidragsform   2018 2019 2020      
  Riktad   1997104 1997104 1997104      
Beskrivning: Segregation, bostadsojämlikhet och ett skriande behov av bostäder till överkomliga priser utgör en stor samhällsutmaning i Sverige och omvärlden. Privata aktörer, ofta globala företag, erbjuder smarta tekniska lösningar som inte bara utlovar att reducera bostadsbristen men också att förbättra jämställdhet, social hållbarhet och deltagande processer. När sociala bostadsfrågor drivs av digitala globala företag är det viktigt med en kritisk genomlysning. Forskningsprojektet undersöker konsekvenser av detta skifte mot smart stadsbyggande genom en kritisk analys av det smarta bostadsbyggandets begränsningar och möjligheter att hantera social mångfald och jämställdhet, genom fallstudier av aktuella projekt i Toronto, Köpenhamn och Stockholm. Projektet är explorativt och baserat på samhällsvetenskapliga kvalitativa metoder. Studien anlägger ett intersektionellt perspektiv, med en historisk tillbakablick, för att utforska hur klass, genus och etnicitet kommer till uttryck i smarta bostadslösningar. Projektet avser att svara på frågor om på vilket sätt smart bostadsbyggande skapar eller återskapar genusrelationer, klass och rasifierade maktrelationer? På vilka sätt är smart bostadsutveckling inkluderande för vissa grupper och exkluderande för andra? Kan smarta digitala lösningar bidra till att lösa behovet av bostäder till överkomliga priser?Sidewalk, Toronto, Vinge utanför Köpenhamn och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm är tre olika exempel på hur digitala företag erbjuder smarta lösningar i nya bostadsmiljöer. Enligt ledande smart city expert och urbanstrateg, Boyd Cohen (2015), har smarta stadsstrategier utvecklats och det finns idag tre olika inriktningar av smarta städer: "Istället för en tekniskt driven inriktning (Smart Cities 1.0) eller en urbant inriktad, teknisk modell (Smart Cities 2.0), börjar de ledande smarta städerna inkludera medborgarskapsinflytande för att utveckla och driva fram nästa generation av smartare städer [..]. Vid sidan om medborgarengagemang fokuserar de på bostadsbyggande och jämställdhet". I den här nyare formen av digitala städer är det inte bara fokus på smarta städer, utan också på sociala aspekter. När teknikföretag ska finna lösningar på sociala samhällsutmaningar är det viktigt med en kritisk granskning av hur de i praktiken kommer att hantera frågor om jämställdhet och brist på bostäder till överkomliga priser. Vi försöker ta reda på om, och på vilka sätt, smarta bostadsutvecklingar reproducerar, utmanar eller formar könsbestämda, klassificerade och rasifierade maktrelationer.Teoretiskt utgår studien från tre forskningsfält, där det första är feministisk urbanteori som belyser vardagslivets utmaningar och hur planering tenderar att reproducera genusmaktordningar. Den senaste feministiska urbanforskningen har också studerat hur jämställdhet, och kategorin kvinnor, allt oftare används i marknadsföringssyfte. Ett kritiskt perspektiv på hur jämställdhet används är därför av stor vikt i denna studie. Det andra forskningsfältet som studien knyter an till är samhällsvetenskapliga perspektiv på smarta städer. Informations och kommunikationsteknologier används allt oftare som förslag på lösningar på sociala och välfärdsproblem. Den här teknologiska ingången till samhällsutmaningar saknar ofta en fördjupad social- och maktanalys. Slutligen anknyter studien också till fältet om smarta städer och bostadshistoria, där smart bostadsbyggande framskrivs som ett bostadsbyggande för framtiden. Men, på vilket sätt smart bostadsbyggande egentligen bryter med tidigare planering är inte helt klart. I mångt och mycket reproduceras existerande maktordningar och föreställningar om familj och vardagsliv.Sammantaget ger projektet nya kritiska perspektiv på smart bostadsbyggande som är av central betydelse i framtagandet av framtidens sociala bostadspolitik, där smarta städer omtalas som en stor del av framtidens stadsbyggande. Inte minst bidrar projektet till att utveckla regeringens satsning på smarta städer.