Detaljerad information för diarienr  2018-00061  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-06-18
Namn:
Molina, Irene
Titel:  Professor
Kön:  Kvinna
E-post: Irene.Molina@ibf.uu.se
Univ./Institution: Uppsala universitet - Institutet för bostads och urbanforskning (IBF)
Projekttitel (sv): Bortträngning och renovräkning i upprustningsprocesser i Sverige - ett feministiskt intersektionellt perspektiv
Projekttitel (eng): Displacement and renoviction in housing renewal processes in Sweden - an intersectional feminist perspective
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Kulturgeografi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Utifrån intersektionell teori tar vi oss an den manlighet som så länge dominerat såväl fastighets- som byggbranschen i Sverige. Vår byggda miljö är vit och maskulin, och vi vill utmana den kunskap och förståelse av hållbarhet som skapats utifrån en sådan homogen kultur, genom att bidra med viktiga erfarenheter och kunskap som tidigare inte varit representerad. Här gör vi det genom att sätta fokus på pågående, avslutade och planerade renoveringar av såväl hyres- som bostadsrätter, och diskuterar social hållbarhet utifrån feministiska perspektiv. Med respekt för boende- och byggfrågors komplexitet kommer studien att genomföras i bred samverkan mellan aktörer med olika ingång i de frågor som studeras. Boende med förstahandserfarenhet av renoveringsprojekt kommer att jobba ihop med representanter för kommun, fastighetsbolag och föreningsliv, i syfte att fördjupa den gemensamma kunskapen om vad som krävs om vårt mål är långsiktig hållbarhet. I ett gemensamt lärande, under fyra workshops som planeras under de tre år studien pågår, bearbetar deltagarna tillsammans det empiriska material forskarna samlar in, och tar också fram strategier för att projektets resultat ska kunna spridas vidare såväl inom de egna organisationerna som i det omgivande samhället.Sverige har haft som ambition att goda bostäder ska vara en rättighet för alla. Bostadspolitiken har ansetts vara en hörnsten i välfärdsprojektet, och också rönt internationell uppskattning för sin relativa jämlikhet mellan upplåtelseformer, stora andel allmännyttiga bostäder, hyresgästers starka ställning och en generell och hög boendekvalitet. En aspekt som ännu inte uppmärksammats tillräckligt, alla ambitioner om jämlikhet till trots, är att socioekonomiskt utsatta grupper ofta tvingats flytta på sig när våra städer moderniseras, expanderar eller förtätas. Detta kallas bortträngning, och med detta menas att människor som en följd av beslut som ligger utanför ens egen möjlighet att påverka, förlorar sina hem.Bortträngning drabbar ha°rdare a¨n vi tidigare fo¨rsta°tt, och alltfler studier - framför allt internationellt, men även i Sverige - lyfter nu fram städers utveckling sett ur ett lokalt perspektiv. Vilka a¨r det egentligen som flyttar, och vart tar folk va¨gen? Boendes egna erfarenheter öppnar upp för fördjupad kunskap om bortträngningens inverkan. Vilka mekanismer sätter igång flyttprocesserna? Såväl individuella som strukturpolitiska konsekvenser av bortträngning har tidigare inte inkluderats i utformandet av vår gemensamma politik, och genom främst kvalitativa studier av pågående ombyggnadsprojekt vill vi bidra till att börja fylla dessa luckor.Nu som då är det främst äldre (kvinnor, som ju lever längre), låginkomsttagare och ensamstående med barn som trängs bort. Den ombyggnation av stadskärnor som pågick i de flesta svenska städer från slutet av 1950- till mitten av 70-talet, den så kallade citysaneringen, ledde till att boende fick flytta, men vi har bara sparsamt med kunskap hur detta påverkade livet i de områden som byggdes om. När Riksdagen 1983 beslutade om ett nationellt förnyelseprojekt av hyresrätter ledde detta, trots löften om social hänsyn, till stor omflyttning.  Även här saknas kvalitativ forskning, och därmed viktig kunskap som skulle kunna ligga till stöd för slutsatser om hållbarhet inför framtiden. Idag är det främst lägenheter från de så kallade rekordåren då det under kort tid byggdes över en miljon nya hem i Sverige, som är i behov av renovering. De senaste decenniernas snabba avreglering inom bostadssektorn har gjort det möjligt för fastighetsägare att kringgå det formella skydd hyresgäster har mot oskäliga hyreshöjningar, och idag genomförs därför onödigt omfattande ombyggnationer av människors hem. De grupper som bor i hyresrätt har inte råd att bo kvar, och flyttar inte sällan till än mer socioekonomiskt utsatta områden, med ökad segregation som följd.Jämförande studier om boendes olika erfarenheter av renovering i hyres- respektive bostadsrättskvarter, kan ge oss viktig kunskap om vilka strategier som skapar långsiktig hållbarhet. Förutom en omfattande kvantitativ analys av de flyttströmmar som skapas, kommer vi genom djupintervjuer med (främst) kvinnor, samt etnografiska studier av panelsamtal och offentliga möten i områden som renoveras, och också gå igenom medial bevakning samt dokument från processer i Hyresnämnden samla ett gediget empiriska underlag som under projektet diskuteras av samverkande aktörer.