Detaljerad information för diarienr  2018-00076  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-06-18
Namn:
Eriksson, Malin
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: malin.eriksson@umu.se
Univ./Institution: Umeå universitet - SAM Inst. för socialt arbete
Projekttitel (sv): Socialt kapital som en resurs i planering och design av socialt hållbara och hälsofrämjande bostadsområden: En mixad metodstudie
Projekttitel (eng): Social capital as a resource for the planning and design of socially sustainable and health promoting neighbourhoods: A mixed method study
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Social hållbarhet är ett mål för nationell såväl som lokal samhällsplanering, men det är inte helt klart vad begreppet innebär. I litteraturen nämns att social hållbarhet innebär att bevara och utveckla lokalsamhälleliga värden, som t.ex. lokal identitet och social sammanhållning. Därför kan social hållbarhet kopplas till begreppet socialt kapital, som är ett mer väldefinierat begrepp. En plats med högt socialt kapital kännetecknas av att där finns starka sociala nätverk och en hög nivå av tillit, förtroende och stöd mellan de boende. Att bo på en sån plats tros vara hälsofrämjande och det finns studier som visar att de som bor i områden med högt socialt kapital har bättre hälsa än de som bor i områden med lågt socialt kapital. Socialt kapital kan således vara en indikator på social hållbarhet och genom att mäta det kan man få en uppfattning om hur socialt hållbart ett område är. Viss forskning visar dock att kvinnors hälsa främjas mer än mäns av att bo i områden med högt socialt kapital. För att socialt kapital ska kunna användas som en resurs i planering av socialt hållbara bostadsområden behöver vi veta mer om dessa genusskillnader. Hur upplevs social hållbarhet och socialt kapital av olika grupper i samhället och vilka effekter har det på hälsan för olika sociala grupper? I det här projektet kommer vi att mäta och följa upp det sociala kapitalet på bostadsområdesnivå i Umeå kommun, för att få kunskap om hur det påverkar hälsan för olika sociala grupper. År 2006 genomfördes en första enkätundersökning i Umeå kommun där 49 olika områden rankades utifrån nivån av socialt kapital. Nu planeras en uppföljande enkät, 12 år senare, för att få kunskap om hur det sociala kapitalet har förändras i dessa områden över tid. Vi vill ta reda på i vilka områden socialt kapital har ökat respektive minskat, och hur dessa förändringar kan förstås. Vi kommer att intervjua kommunala utvecklingsstrateger och granska kommunala rapporter för att få en bild av vilka sociala och bostadspolitiska interventioner som har ägt rum i dessa områden under perioden, och som kanske kan förklara förändringar i socialt kapital. Dessutom kommer kommunal statistik att användas för att förstå hur förändringar i sammansättningen av människor i ett område (t.ex. beroende på ålder eller socioekonomisk position) påverkar det sociala kapitalet. Fyra områden kommer att väljas ut för fördjupade fallstudier; ett område där socialt kapital har ökat, minskat, respektive legat på samma nivå under den senaste 12-års perioden. Ett nytt bostadsområde kommer också att väljas ut. I dessa områden kommer vi att intervjua "nyckelpersoner", som bott i området länge eller som är särskilt engagerade i området, för att få deras bild av det sociala kapitalet. Fokusgrupper med boende i olika åldrar; barn, yrkesverksamma och pensionärer, kommer att genomföras för att fånga erfarenheter från flera olika grupper. Resultaten kommer att jämföras med enkätresultaten och de kommunala dokument som analyseras. Överensstämmer enkätresultaten om förändringar i områdets sociala kapital med subjektiva upplevelse hos de som bor i området? Hur uppfattas genomförda sociala och bostadspolitiska interventioner som genomförts i området? Hur har kommunens intentioner om ett socialt hållbart byggande infriats? 3500 personer som deltog i enkätundersökningen år 2006 kommer att bjudas in att medverka även i denna undersökning. Genom att samma individer deltar igen, kan vi följa om dessa individer bott kvar i samma områden eller flyttat mellan bostadsområden. Vi kommer även att få kunskap om hur detta påverkat deras hälsa över tid. Uppgifter om hälsa, sjukdom och dödlighet samt socioekonomiska faktorer kommer att inhämtas från nationella register och kopplas till de individer som deltagit i enkätundersökningen. På så sätt genereras unika data som kan säkerställa orsakssamband om hur hälsan påverkas av att bo i områden med olika nivåer av socialt kapital för olika sociala grupper.Resultaten kommer att kunna användas i strategiskt kommunalt utvecklingsarbete för planering av socialt hållbara bostadsområden. Projektet ska genomföras i nära samarbete med Umeå kommun, och Kommissionen för ett Socialt Hållbart Umeå som tillsattes under 2017 och som fått i uppgift att "analysera skillnader i livsvillkor i Umeå kommun mellan grupper och geografiska områden, samt ge förslag på konkreta åtgärder för en socialt hållbar utveckling i hela Umeå kommun".