Detaljerad information för diarienr  2018-00079  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-06-18
Namn:
Knutagård, Marcus
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: marcus.knutagard@soch.lu.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Socialhögskolan
Projekttitel (sv): Skånska hem: Mottagande, etablering eller exkludering - hemlöshetspolitik och strategier för flyktingars bosättning
Projekttitel (eng): Scanian homes: Reception, settlement or rejection - homelessness policies and strategies for refugee settlement
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Socialt arbete
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Den statliga bostadspolitik som dominerade under decennierna efter andra världskriget innebar en kombination av reglering och subventioner för att säkra att kommunerna planerade för den lokala bostadsförsörjningen och att bostäder fördelades på ett rationellt sätt. Bland annat kunde kommunerna som villkor för statliga lån, eller för att motverka hemlöshet och segregation, kräva att lägenheter fördelades genom bostadsförmedlingen. Bostadslöshet, familjebildning och trångboddhet var då vanliga skäl till förtur i bostadsköerna. Men under 1900-talets sista decennier förändrades synen på styrning, reglering och marknad i Sverige liksom i många andra länder, och i början av 1990-talet genomfördes här ett radikalt systemskifte, varigenom kommunerna förlorade många av sina medel att påverka bostadsförsörjningen.Sedan flera år tillbaka råder brist på hyreslägenheter till rimlig hyra i de flesta svenska kommuner, samtidigt som Socialstyrelsens kartläggningar och lokala beräkningar visar att hemlösheten ökat i landet. Under några år har det också kommit många asylsökande till Sverige, även om antalet minskat påtagligt sedan migrationspolitiken skärptes markant i november 2015. En stor andel av dessa asylsökande bosätter sig på egen hand i kommuner där de har anhöriga och landsmän och har större hopp om arbete, men ofta blir istället boendesituationen prekär. Om de får uppehållstillstånd blir de folkbokförda i sin vistelsekommun. De som fått logi genom Migrationsverket under asylsökningstiden blir däremot hänvisade till en viss kommun av regeringen genom länsstyrelserna. Kommunerna är sedan mars 2016 skyldiga att ta emot dessa "nyanlända" för bosättning, vilket beskrivits som en stor utmaning inte minst bland de skånska kommunerna.Ett syfte med detta projekt är att undersöka och analysera vilka strategier kommunerna i Skåne län har för att förebygga och avhjälpa hemlöshet bland såväl deras tidigare invånare som nyanlända migranter vilka kommunerna anvisats av staten. Vi vill studera hur dessa policies fungerar för sina respektive målgrupper på kort och lång sikt, vilka hushåll som definieras in eller faller utanför båda dessa. Vi kommer också att undersöka vilken typ av boende som erbjuds personer med olika familjesamman­sättning, av olika kön och i olika åldrar. Vi vill också följa upp vad som händer med olika slags hemlösa i olika boendesituationer över tid, oavsett om någon myndighet hjälper dem. Det ultimata syftet är att identifiera vilka element i kommunala program och strategier som är mest ägnade att bidra till att nyanlända och andra hemlösa får tillgång till bra bostäder, som de har råd med och får behålla - vilket vi anser är centralt i en socialt hållbar bostadspolitik.Vi kommer att begränsa vår studie till Skåne, som många asylsökande kommer till direkt och som är ett tättbebyggt län med 33 kommuner av olika storlek men där också många flyttar mellan kommunerna. Här kommer vi med hjälp av offentliga dokument och via en enkät att samla in uppgifter om samtliga kommuners bostadsmarknader, flyktingmottagande, boende för hemlösa, organisation av bostadsförsörjningen och policies mot hemlöshet och för flyktingmottagande. Genom Statistiska centralbyrån och Migrationsverket kommer vi att inhämta statistik om migranters flyttningar inom länet.För att få en djupare förståelse för hur kommunerna arbetar i praktiken kommer vi att välja fyra skånska kommuner för fallstudier, där vi kommer att intervjua personer som arbetar inom socialtjänsten, med flyktingmottagande, på bostadsföretag och inom frivilligorganisationer för att få insikt i hur man resonerar och agerar i praktiken för att ordna boende för dem som saknar det. Inom dessa fyra kommuner kommer vi dessutom att följa upp så detaljerat som möjligt hur boendesituationen för olika nyanlända eller hemlösa individer och hushåll utvecklas över tid, och vad som leder till byte av upplåtelseform, medboende, bostad och/eller kommun. Här kommer vi att vara särskilt observanta på hur kommunala förvaltningar och deras personal liksom hyresvärdar av olika slag kategoriserar och prioriterar bland olika sökande, och i vilken mån genus, ålder, familjesituation och nationalitet spelar in i dessa beslut. Resultatet av vår studie kommer vi att presentera successivt, dels muntligt i dialog med berörda myndigheter och organisationer, dels skriftligt i rapporter på svenska och vetenskapliga artiklar.