Detaljerad information för diarienr  2018-00169  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Hedin, Björn
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: bjornh@kth.se
Univ./Institution: Kungliga Tekniska högskolan - Medieteknik och interaktionsdesign
Projekttitel (sv): En systematisk forskningsöversikt av digitala beteendeinterventioner för mer hållbart energibeteende
Projekttitel (eng): A systematic review of scientific literature on digital behavior change interventions for more sustainable energy behavior
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Människa-datorinteraktion (interaktionsdesign), Tillämpad psykologi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Tillgång till energi är en grundförutsättning för hållbar samhällsbyggnad, där samhället inte bara ska bibehållas i sin nuvarande form utan även utvecklas. Samtidigt bidrar energisystemet i sin nuvarande utformning till många globala och lokala problem, inte minst för miljön där energiproduktion globalt sett står för ungefär 60% av utsläppen av växthusgaser och där luftföroreningar från energiproduktion leder till miljontals dödsfall per år världen över. En rad olika åtgärder måste ske för att energisystemet ska kunna betraktas som hållbart. Vissa nödvändiga åtgärder ligger långt bortom vad hushåll har möjlighet att påverka, men för många åtgärder kan beslut som tas i vanliga hushåll och medborgare spela en viktig roll.Det finns flera områden där beslut som tas i hushåll kan öka energisystemets hållbarhet. Ett exempel är energieffektiviseringar, som kan delas upp i vanor (där ett typexempel är att släcka lamporna när man lämnar ett rum) och engångsaktioner (där ett typexempel är att byta från mindre till mer energieffektiva lampor). Andra åtgärder rör vilken energi som används, där hushåll har makt att välja att stödja ett skifte mot ökad användning av förnybar energi. Det finns idag även möjligheter för hushåll att själva bli småskaliga energiproducenter, exempelvis genom att installera solpaneler. Slutigen finns även möjligheter för hushåll att välja när på dygnet som energi ska användas (exempelvis när en elbil ska laddas eller en tvättmaskin köras) vilket gör att energiförbrukning kan förskjutas i tiden för att undvika toppar i energiförbrukning, men också för att anpassa sig till tidpunkter på dygnet då produktionen av förnybar energi är hög.Trots att individer och hushåll har många möjligheter att påverka är normalfallet att man fortsätter leva (och fortsätter att ta samma beslut) som man har gjort tidigare trots att många åtgärder på rent rationella grunder vore till fördel både för individen/hushållet och för samhället. Dessa typer av "anomalier" har studerats under en längre tid, men det som hänt på senare år är att vi har sett en stor ökning i olika digitala hjälpmedel med syfte att påverka/stötta användare att mer aktivt vidta mer hållbara energival. Influenser till att i ökad utsträckning använda digitala hjälpmedel för att påverka individers beslutsfattande har kommit från exempelvis hälsoområdet där det idag finns otaliga "appar" för beteendeförändringar på marknaden. Det finns idag åtskilliga studier som visat att dessa typer av digitala verktyg faktiskt kan hjälpa till vid beteendeförändringar, men samtidigt är det också tydligt att beteendeinterventionerna måste vara väl genomtänkta och väl designade för att önskad effekt ska uppnås. Det är rimligt att anta att sådana hjälpmedel också skulle kunna få människor att fatta mer hållbara beslut rörande deras praktiker kring energianvändning. Spridningen av sådana hjälpmedel har på senare tid tagit fart, där framstående svenska exempel är Watty och Greenely. Att påverka människors beteenden med hjälp av digital hjälpmedel är dock ännu ett relativt nytt område - den första smarta mobilen kom först 2007 - och teknikutvecklingen sker snabbt. En samlad kunskap kring beteendeförändringar med hjälp av digitala verktyg saknas. I vår studie planerar vi att genomföra en genomlysning av kunskapsläget kring användandet av digitala verktyg för beteendeförändringar som syftar till att en mer hållbar energianvändning hos hushåll och individer. Vi kommer att undersöka vilka mål angående energi och hållbarhet som de relevanta studierna har siktat mot, vilka beteendeförändringstekniker som används, vilken sorts digital plattform som använts och i vilket utsträckning man har uppnått uppsatta mål. För vår analys kommer vi utgå från ett antal ramverk för beteendeförändringar som snabbt vunnit acceptans inom exempelvis e-hälsa (COM-B-modellen, Behavior Change Taxonomy v1.1 och Behavior Change Wheel), men som ännu används sparsamt inom forskning kring energibesparingsinterventioner. Detta angreppssätt för analys har inte använts tidigare inom detta område, vilket gör att resultaten starkt kommer att kunna bidra till kunskapsutvecklingen. Vidare är vårt mål att utröna var kunskapsbehov finns, samt att utifrån syntesen rekommendera vilka ytterligare åtgärder som kan göras inom området för att styra utvecklingen mot mer hållbar energianvändning hos hushåll.