Detaljerad information för diarienr  2018-00191  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Thörn, Håkan
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: hakan.thorn@gu.se
Univ./Institution: Göteborgs universitet - Sociologi och arbetsvetenskap, inst för
Projekttitel (sv): Deltagande i renovering: Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart miljonprogram?
Projekttitel (eng): Renovation and participation: towards an ecologically, socially and economically sustainable Million Program?
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Statsvetenskap, Kulturgeografi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Detta projekt analyserar hyresgästers deltagande i renoveringar av hyreshus byggda under perioden 1960-1975. Tidigare forskning indikerar att hyresgästinflytande har en positiv effekt främst på social hållbarhet (genom att påverka hyresnivån) och även i viss utsträckning ekologisk hållbarhet, men hittills har ingen systematisk forskning på området genomförts. Mer specifikt är projektets syfte att undersöka om, i vilken utsträckning, och hur hyresgästers inflytande påverkar hur renoveringar uppfyller hållbarhetsmål 11 på Agenda 2030.Våra övergripande forskningsfrågor är:Hur bjuds hyresgäster in till deltagande i renoveringsprocesser, och hur är dessa dialoger organiserade? I vilken mån, och med vilka effekter, inbegriper detta konflikter mellan olika intressenter? Påverkar dialogen renoveringens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet?Hur självorganiserar hyresgäster för att påverka renoveringar? Hur ser relationen ut mellan denna självorganiseing och den av fastighetsägaren organiserade dialogen? Påverkar självorganiseringen renoveringens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet?I vilken mån inbegrips problemformuleringar relaterade till klass, kön och etnicitet i processen och i vilken mån påverkar detta renoveringens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet? Under 2010-talet har både kommunala och privata fastighetsägare inlett omfattande renoveringar av sitt bestånd, huvudsakligen tillhörande det så kallade Miljonprogrammet. Forskning har uppmärksammat hur konflikter med hyresgäster uppstod i samband med att renoveringar genomfördes med hyreshöjningar på 60-80 procent. Hyresgäster krävde inflytande över renoveringarna (både genom Hyresgästföreningen och genom informella grupper som bildades specifikt för syftet), men eftersom 1974 års bostadssaneringslag avskaffats är det upp till fastighetsägarna att besluta om, och hur, hyresgäster ska bjudas in till dialog. I många fall har detta skett, men utan att hyresgäster gavs möjlighet att påverka viktiga beslut. Detta bidrog till att många anslöt sig till den mobilisering som vände sig inte bara till fastighetsägare utan också till politiker. Krav ställdes på att lagstiftning om hyresgästinflytande över renoveringar återinfördes, och även på inflytande i en bredare bemärkelse i form av en demokratisering av stadsplaneringen för att åstadkomma mer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara städer. Systematisk forskning om denna mobilisering saknas emellertid och ett av projektets delmål är att fylla denna lucka. Projektmedlemmarnas egna tidigare forskning indikerar att protester och offentliga debatter om renoveringarna av Miljonprogrammet har haft viss effekt, både vad gäller hyresnivåer och hyresgästers inflytande. En rapport från Boverket publicerad 2014 visar dock att de som flyttar från områden som håller på att renoveras hör till de socio-ekonomiskt mest utsatta grupperna och att de ofta flyttar till ännu fattigare områden, vilket innebär att renoveringarna tenderar att ytterligare fördjupa bostadssegregationen. Forskare har använt termen "renovräkning" (renoviction) för att beskriva denna specifika form av gentrifiering. Det finns en svensk studie som visar att direkt hyresgästinflytande kan ha en positiv effekt på både social och ekologisk hållbarhet: när hyresgäster gavs möjligheter att välja renovering med olika kostnadsalternativ valde de det billigaste alternativet för att kunna bo kvar. Energiförbrukningen minskade också som en följd av detta. Men tidigare forskning visar ändå otvetydigt att a) renoveringarna inte i någon stor utsträckning uppfyller sociala och ekologiska hållbarhetsmål och b) att mer forskning behövs för att förstå villkoren, variationerna och resultaten av hyresgästers deltagande i renoveringsprocesser. Tidigare forskning har också uppmärksammat att det finns potentiella konflikter mellan olika hållbarhetsmål. Exempelvis  är det som är hållbart ur ett socialt perspektiv inte alltid det som är ekologiskt hållbart eller kostnadseffektivt ur ett fastighetsägarperspektiv. Systematisk forskning om sådana motsättningar har emellertid inte heller genomförts i någon större utsträckning. Det saknas också forskning om hur faktorer som klass, kön och etnicitet påverkar möjligheterna till deltagande i, och inflytande på, renoveringarnas hållbarhet. Mot denna bakgrund kommer projektet att genomföra elva fallstudier av hyresgästinflytande och självorganisering i anslutning till renoveringar i Stockholm, Göteborg och Uppsala.