Detaljerad information för diarienr  2018-00192  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Markström, Urban
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: urban.markstrom@umu.se
Univ./Institution: Umeå universitet - SAM Inst. för socialt arbete
Projekttitel (sv): LEX-projektet. Hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade. Att integrera bostadsplanering och välfärdsservice genom nya kollaborativa praktiker
Projekttitel (eng): LEX - sustainable Living Environments for people with psychiatric disabilities. Aligning housing planning and social services through eXperimental collaborative practices
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Socialt arbete, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: De senaste decennierna har samhällets insatser till personer med långvariga konsekvenser av psykisk sjukdom skiftat karaktär. De stora institutionerna har stängts och det finns idag en uttalad tro på att gruppen ska kunna leva i samhället tillsammans med andra. Forskning visar dock på en marginaliserad position för gruppen, orsakad av bland annat illa koordinerad vård och negativa attityder i samhället.  I Sverige har kommunerna ansvaret för att erbjuda behovsanpassat boende och socialt stöd till psykiskt funktionshindrade. Kommunerna har samtidigt ett ansvar för att utforma en långsiktig planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling som gäller hela befolkningen. Denna förväntas genomföras i samverkan mellan planerare och socialtjänsten, så att även utsatta gruppers situation uppmärksammas. Idag vet vi väldigt lite om hur dessa samverkansprocesser går till, och om hur bostadsförsörjningsplaner utvecklas i förhållande till andra samhällsgrupper. Vi vet lika lite om hur de specifika processerna kring boende och närmiljö för psykiskt funktionshindrade ser ut, och i vilken utsträckning gruppens egna erfarenheter speglas i planering och verksamhetsutveckling. Samtidigt finns en internationellt växande kunskap om metoder för kollaborativt lärande och brukardelaktighet, som kan öka relevansen och träffsäkerheten i planering. Det här utgör grundmotivet för ansökan.Projektet LEX har en tydlig koppling till de globala målen för hållbar utveckling som t.ex. ökad jämlikhet i samhället för alla, representativt och lyhört beslutsfattande, deltagandebaserad planering och förvaltning av boendemiljöer, samt främjande av psykisk hälsa.Ett syfte med projektet är att fördjupa kunskapen om boendesituationen för utsatta grupper, i detta fall personer med psykiska funktionshinder, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Ett annat syfte är att utveckla innovativa och deltagarorienterade metoder för boende- och bostadsutveckling där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans. Projektet består av a) en kartläggande studie kombinerad med b) en aktionsforskningsansats i form av så kallade 'living labs', med målet att utveckla nya och hållbara samverkanspraktiker.I projektets första del genomförs en studie av 10 strategiskt utvalda kommuner där strategier och aktiviteter i relation till boende för målgruppen undersöks. Utbudet av boende och boendeinsatser till målgruppen, dvs var och hur man bor i kommunen, kartläggs, och bostadsförsörjningsprogram analyseras. Nyckelpersoner intervjuas i syfte att undersöka relationen mellan socialtjänst och bostads- och samhällsplanering med fokus på samverkansprocesser och spänningar mellan aktörerna.I projektets andra del väljs, baserat på erfarenheterna och resultaten från del ett, två kommuner ut att delta i s.k. 'living labs'. 'Living labs' är en metod som integrerar forskning och innovationsprocesser i en avgränsad praktiknära miljö. Grundläggande är att involvera berörda aktörer och att systematiskt arbeta med brukares egna erfarenheter. Syftet här är att ge plats åt och att dokumentera brukare, planerare och servicegivares erfarenheter i relation till boende och livsmiljö, för att hitta ett hållbart arbetssätt för samverkan och planering. 'Labben' består av 6-8 personer i respektive grupp/kommun som träffas kontinuerligt under en period av ca ett år, och leds av forskarna. Diskussioner och analyser utgår från erfarenheter och material från deltagarna samt från frågeställningar genererade från projektets första del. En central del i dessa 'living labs' är brukarnas dokumentation, genom dagböcker, film och fotografier, av sina bostads- och livsmiljöer.Resultaten från processen i dessa två living labs sammanställs sedan till en utställning som i sin tur utgör plattform för workshops och andra spridningsaktiviteter. Dessa planeras och genomförs i nära samarbete med både lokala och de nationella aktörerna knutna till projektet.De teoretiska utgångspunkterna i projektet utgörs av a) kritiska perspektiv på psykisk sjukdom och funktionshinder, och b) av det inom förvaltnings- och policyforskning centrala konceptet 'samverkan'. Intersektionalitet, ofta beskrivet som underliggande och sammanflätade kategoriseringar (som t.ex. kön, funktion, etnicitet) som formar och upprätthåller maktordningar i samhället, är ett viktigt övergripande perspektiv. Dessa kommer att användas som redskap i våra analyser och som grundkomponenter i living lab-metodiken.