Detaljerad information för diarienr  2018-00193  
 
 
Ämnesområde:
Stadsutveckling (stadens utformning och funktion)
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Löhmus Sundström, Mare
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: mare.lohmus.sundstrom@ki.se
Univ./Institution: Karolinska Institutet - IMM (Institutet för miljömedicin)
Projekttitel (sv): Hälsosamma omgivningsmiljöer
Projekttitel (eng): Healthy outdoor environments
Värdhögskola: Karolinska Institutet
SCB-klassificering: Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi, Arbetsmedicin och miljömedicin
Beviljat (SEK): Bidragsform   2018 2019 2020      
  FHS17Rikt   2349309 1729273 1609817      
Beskrivning: Detta är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet, Umeå universitet, Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms Läns Landsting (SLL), Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, SLL, samt Avdelningen för Miljö vid Länsstyrelsen Stockholm. Alla parter kommer under hela projekttiden delta i reguljära utvecklingsmöten om projektets framgång.Idag bor majoriteten av världens befolkning i städer och därmed påverkas deras hälsa, både direkt och indirekt, av stadsmiljöerna. Det är därför viktigt att planera städer på ett sätt som både är hållbart för framtidens klimat och som samtidigt minskar riskfaktorer för hälsoeffekter. När fler människor flyttar till städerna behövs ny infrastruktur, och därför förespråkar dagens stadsplanering förtätning. Förtätning, istället för utbredning, tros bidra till bättre hållbarhet i städerna men kan också medföra negativa konsekvenser för människors hälsa, till exempel genom att en större del av befolkningen utsätts för luftföroreningar och buller och att mängden stadsvegetation som är tillgänglig för allmänheten minskar.Under de senaste 10 åren har antalet studier som visar grönskans positiva hälsopåverkan ökat nästan explosionsartat. Till exempel visar många studier att människor som bor i områden med mer grönstruktur har lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, respiratoriska sjukdomar och typ 2-diabetes. Dessutom bidrar grönstruktur till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad bullerstörning och ökad livslängd.Det finns inget entydigt svar på frågan om hur mer grönstruktur leder till bättre hälsa. Sannolikt beror det på komplexa samband mellan både fysiologiska och psykologiska processer i kroppen. En miljö med riklig växtlighet stimulerar ofta till ökad fysisk aktivitet vilket har positiva effekter både på vår fysiska och psykiska hälsa. Ökad fysisk aktivitet förklarar dock inte hela sambandet mellan ökad grönska och bättre hälsa. En alternativ förklaring som föreslagits är grönskans funktion för stressreduktion och återhämtning, vilket kan leda till bättre nattsömn och sänkta inflammationsmarkörer i kroppen.Inom ramarna av detta projekt planerar vi att närmare titta på sambanden mellan stadsgrönska och hälsa hos vuxna, samt att undersöka de underliggande mekanismerna som påverkar dessa samband. För detta planerar vi att värva 500 personer, mellan 25 och 60 år, som bor i Stockholms stad, Solna eller Sundbyberg och under en vecka följa deras rörelsemönster genom personlig GPS-spårning. Alla mätningar kommer att ske under snö- och isfria månader under tre sässonger."Normalized Difference Vegetation Index" (NDVI) kommer att användas som mått på mängden vegetation runt den banan som testpersoner rör sig. Värdet på NDVI speglar den genomsnittliga mängden biomassa inom ett visst område och uppskattas från satellitbilder. Vi har tillgång till NDVI data med 30m2 upplösning för hela Stockholms län. Genom att använda GIS-(geografisk informationssystem) mjukvara kommer vi at kunna kombinera personernas rörelsemönster med NDVI data och på detta sätt uppskatta personernas totala dagliga exponering för grönska. För att kunna undersöka om och hur ökad exponering till grönska leder till bättre hälsa planerar vi även observationer av fysisk aktivitet, sömnkarakteristika, mätningar av blodtryck, samt insamling av saliv- och hårsamplar från testpersoner. Förutom GPS kommer testpersonerna utrustas med en armbandsklockliknande apparatur som heter MotionWatch 8 (Camntech). MotionWatch tillåter oss att både mäta personernas rörelseaktivitet och deras sömnkarakteristika.  Deltagarna kommer även att förses med en automatisk blodtrycksmätare för dagliga mätningar. Salivsamplar, som kommer att samlas under tre dagar tre gånger per dygn (av testpersonerna själva), kommer senare användas för analyser om dagliga kortisolmönster (stresshormon), samt för analyser om markörer för systematisk inflammation.  Kortisolmängden från hårsampel kommer att användas för att uppskatta mängden kronisk stress under senaste 3 månader. Vi hoppas att svara på frågorna, såsom: Var ska grönska finnas för en maximal preventiv hälsoeffekt? Blir folk mer fysiskt aktiva om det finns mer grönska i deras bostadsområde? Hur påverkar den totala dagliga grönområdesexponeringen a) vikt, b) kortisolnivåer, c) sömnvanor, d) blodtryck e) systeminflammationsmarkörer? Kan ökad exponering för grönområden, motverka de negativa hälsoeffekterna av luftföroreningar och buller?