Detaljerad information för diarienr  2018-00194  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Wetterlund, Elisabeth
Titel:  Docent
Kön:  Kvinna
E-post: elisabeth.wetterlund@ltu.se
Univ./Institution: Luleå Tekniska Universitet - Avdelningen för energivetenskap
Projekttitel (sv): SMart Avfallsbehandling i Cirkulär eKonomi, SMACK
Projekttitel (eng): Smart waste treatment in a circular economy
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Annan samhällsbyggnadsteknik, Energisystem, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: I en cirkulär ekonomi eftersträvas effektivare resursanvändning och det inkluderar även de system som skall hantera samhällets avfall. I Sverige har vi en väl utbyggd infrastruktur för avfallsbehandling - både för termisk behandling där brännbart avfall nyttiggörs för värme- och elproduktion, och för biologisk behandling där matavfall, slam och liknande används för t.ex. biogasproduktion. De biologiska och termiska behandlingarna har olika för- och nackdelar. Avfallsförbränningens fördelar är att smittoämnen och farliga organiska ämnen bryts ned och förstörs, och att behandlingen är snabb. Nackdelen är att det är svårt eller omöjligt att återvinna näringsämnen som finns i avfallet och att värdefulla ämnen hamnar i askan och går till spillo. Biologisk behandling har fördelar i att det är lättare att återvinna nyttiga näringsämnen och att det också går att framställa andra värdefulla produkter, som metan, vätgas och alkoholer. Nackdelar är att processen är långsam (veckor snarare än minuter) och att vissa material är svåra att bryta ned. Om man kan kombinera fördelarna med de två typerna av behandling skulle det gå att öka resursnyttan från avfall, och befintlig infrastruktur för avfallsbehandling skulle kunna användas effektivare än idag. Som exempel skulle avfallsförbränning kunna användas som "termisk njure" för att avskilja skadliga ämnen i t.ex. avloppsslam från näringsämnen, vilka då kan nyttjas som värdefull gödselresurs. Förbränningsrester kan också berika den biologiska behandlingen och ge högre biogasproduktion, och värme från avfallsförbränning kan användas i de biologiska processerna.Både termisk och biologisk avfallsbehandling är beroende av de material som tillförs, vilka i sin tur påverkas av vad som händer uppströms i konsumtionen och avfallshanteringen. Båda typerna av behandling ger också restprodukter vars fortsatta öden kan variera beroende på lokala förhållanden. För att kunna maximera nyttan av avfallsbehandling ur ett resursbevaringsperspektiv måste man därför se på hela systemet och ta hänsyn till processer både uppströms och nedströms från själva avfallsbehandlingen, istället för att optimera var process för sig. Det är också viktigt att ta hänsyn till hela systemet vid miljöbedömningar. När fokus ligger på minskad klimatpåverkan och lokala utsläpp riskerar man annars ofta att tappa bort värdet av att kunna minska användningen av knappa resurser genom ökad återvinning av avfall. På samma sätt är det lätt att riskera att glömma av aktörerna i avfallssystemet. För att kunna ställa om det tekniska systemet mot resurseffektivare avfallshantering måste en rad samhällsrelaterade villkor uppfyllas, där många olika aktörer är inblandade. Ekonomi, lagstiftning och marknader för nya produkter är några exempel på områden som spelar in.Samverkan mellan termisk och biologisk avfallsbehandling är i stort sett obruten mark idag, vilket vi vill förändra med detta projekt. Vi kommer samverka med aktörer som antingen driver anläggningar för avfallsbehandling, eller som kan vara framtida användare av nya produkter från avfall. I dialog med aktörerna kommer vi välja ut och utvärdera olika sätt som termisk och biologisk avfallsbehandling kan kombineras och integreras för att producera användbara material och energibärare från avfall. Vi fokuserar i första hand på sådana organiska avfall som det finns mycket av och som kan behandlas både biologiskt och termiskt, t.ex. slammer från avloppsrening från samhälle och industri. Urvalet av processer, processkombinationer och material görs utifrån både marknads- och teknikperspektiv. Projektet bygger på tidigare och pågående forskning och utveckling på mer fundamental nivå, där tekniker och koncept har testats i labb- och pilotskala. I detta projekt kommer vi utvärdera dessa teknikkoncepts tekniska, ekonomiska och miljömässiga prestanda utifrån olika framtidsscenarier, för att kunna bedöma vad som krävs för att de ska förverkligas och vilken nytta de i så fall kan föra med sig. Dessutom kommer vi genomföra en samhällsvetenskaplig utvärdering utifrån aktörs-, marknads- och beslutsfattarperspektiv. På så sätt kan vi identifiera olika icke-tekniska hinder mot förverkligande av koncepten, och också föreslå sätt att överkomma dessa hinder.Vårt långsiktiga mål är att ny kunskap från projektet ska leda till konkreta demonstrationsprojekt som är anpassade till lokala förhållanden och aktörer. På så sätt bidrar projektet till en mer cirkulär ekonomi och ökad hållbarhet i samhället.