Detaljerad information för diarienr  2018-00246  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Stenfors, Cecilia
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: cecilia.stenfors@gmail.com
Univ./Institution: Stockholms universitet - Psykologiska institutionen
Projekttitel (sv): Exponering och Tillgång till Naturmiljöer med Medborgare i Fokus: Utvärdering av Effekter på Psykisk & Kognitiv Hälsa i den Svenska Befolkningen
Projekttitel (eng): Estimating the Role of Exposure and Access to Natural Environments for Wellbeing, Mental & Cognitive Health Outcomes in a Swedish Population-Based Cohort
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi, Psykologi, Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Psykisk ohälsa såsom depression, ångest, utmattning och nedsatt kognitiv funktion innebär stora folkhälsoutmaningar med omfattande kostnader på individ- och samhällsnivå. Kunskap om modifierbara riskfaktorer för dessa hälsoproblem och implementering av denna kunskap är således viktig för ett hållbart samhälle och för att nå FNs hållbarhetsmål nr 3 avseende god hälsa och välmående för alla samhällets medborgare.Tidigare studier tyder på att kontakt med naturliga miljöer och graden av naturinslag i levnadsmiljön är en sådan modifierbar faktor, då man funnit att exponering för och interaktioner med naturliga miljöer kan förbättra stämningsläge, kognitiv prestation, minska stress och är förknippat med både bättre mental hälsa och fysisk kardiovaskulär hälsa. Samtidigt bor och arbetar en stor majoritet av den svenska befolkningen i urbaniserade områden där naturinslag och tillgång till naturområden kan vara begränsad och variera mycket beroende på område, och denna begränsning riskerar att öka i den kontinuerliga förtätningen av städer.Även om olika studier indikerar att naturinslag i levnadsmiljön och tillgång till större naturområden är betydande för hälsa, så saknas kunskap om hur graden av naturinslag och närhet till större naturområden runt individers hem och arbetsplats påverkar olika aspekter av mental och kognitiv hälsa på nationell nivå. Vidare saknas kunskap om hur tillgången till olika naturmiljöer ser ut runt individers arbetsplatser, i vilken utsträckning graden av naturinslag och närhet till naturområden runt hem och arbetsplats skiljer sig mellan olika samhällsgrupper, samt om en högre grad av naturinslag och tillgång kan buffra mot vanliga stressorer som ökar risken för psykisk ohälsa (såsom arbetsstressorer och socioekonomiska faktorer).Projektets syfte är således att undersöka betydelsen av exponering för och tillgång till naturmiljöer (dvs graden av naturinslag och närheten till olika typer av naturområden där individer bor och arbetar), för olika aspekter av välmående och psykisk hälsa, i en svensk befolkningskohort. Projektet kommer att beforska detta noggrant genom att analysera detaljerade hälsodata kopplade till objektiv detaljerad information om tillgång till och exponering för olika typer av "gröna miljöer"/vegetation och "blå miljöer"/vattendrag runt individers hem och arbetsplats (genom användning av nya högupplösta satellitdata och geografiska data), medan man tar hänsyn till och kontrollerar för andra viktiga faktorer avseende individen och miljön runt hem och arbetsplats.Projektet har en tvärvetenskaplig ansats för att integrera olika aspekter av miljö, välmående och psykisk hälsa, för ett hållbart samhälle, där projektgruppen består av forskare från psykologi, epidemiologi, medicin, landskapsplanering och arkitektur samt experter på detaljerad mätning av markanvändning och geografiska data.Specifika syften är att undersöka betydelsen av exponering och tillgång till olika typer av naturmiljöer runt hem och arbetsplats för olika aspekter av psykisk hälsa, inklusive:(1) symptom på depression, utmattning och kognitiva svårigheter(2) förekomst av diagnostiserad depression, ångest och utmattningssyndrom, kognitiv svikt och användning av antidepressiva läkemedel;(3) förekomst och omfattning av sjukskrivningar pga depression, ångest och utmattningssyndrom, samt tid/livsår med nedsatt funktion respektive livskvalitet pga dessa tillstånd;samt (4) undersöka skillnader i tillgång till naturmiljöer och miljö-relaterade hälsoeffekter i olika samhällsgrupper avseende socioekonomi, kön, ålder, och arbetsstressorer;och (5) samverka med medborgare och aktörer för utveckling av hälsofrämjande miljöer.Detta är viktiga frågor i arbetet för att uppnå FNs hållbarhetsmål nr 3 om god hälsa och välmående för alla; hållbarhetsmål nr 11 om hållbara samhällen och städer där alla har god tillgång till naturmiljöer/grönområden som är inkluderande och säkra, bevarandet av naturarvet, och främjandet av biologisk mångfald (mål nr 15); samt för att möta hållbarhetsmål nr 10 om minskad ojämlikhet i samhället- i detta fall minskad ojämlikhet avseende graden av natur i bostads- och arbetsplatsområdet och de hälsovinster som detta kan medföra.Resultaten kommer att bidra med viktiga empiriska underlag för riktlinjer kring folkhälsa och stadsplanering som bidrar till att förbättra samhällets hållbarhet avseende medborgares hälsa och jämlikhet samt miljöns ekologi.