Detaljerad information för diarienr  2018-00269  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Jarvis, Benjamin
Titel:  Doktor
Kön:  Man
E-post: benjamin.jarvis@liu.se
Univ./Institution: Linköpings universitet - Instituionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)
Projekttitel (sv): Segregeringseffekter av marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning
Projekttitel (eng): The segregating effects of market and non-market housing allocation mechanisms
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Sociologi, Kulturgeografi, Internationell migration och etniska relationer (IMER)
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Syften med det här projektet är att undersöka hur marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning bidrar till en ojämn fördelning av sociala och etniska grupper mellan bostadsområden, vilket i tur och ordning leder till bostadssegregation i svenska städer. Marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning har under de senaste decennierna haft en växande betydelse i Sverige, som följd av den svenska välfärdsstatens tillbakadragande inom bostadspolitik. Samtidigt är omfattningen av det offentliga ingripandet i bostadsmarknadens funktionssätt ändå långtifrån obetydligt. Icke-marknadsbaserade och "väntetidsbaserade" mekanismer för bostadsfördelning fortsätter att spela en viktig roll i svenska städer, i synnerhet när det gäller de allmännyttiga bostadsbolagen och de kommunala bostadsförmedlingar som förmedlar lägenheter. Kombinationen av, och interaktionen mellan, marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning anses skapa olika möjlighetsstrukturer för personer med olika socioekonomiska och etniska bakgrunder. Dessa båda typer av mekanismer för bostadsfördelning missgynnar nyanlända invandrare i synnerhet, därför att de har begränsade ekonomiska resurser och naturligt saknar väntetider i bostadsköer.Projektet syftar till att analysera interaktionen mellan olika mekanismer för bostadsfördelning i avsikt att bedöma deras enskilda och kombinerade bidrag till uppkomsten och reproduktionen av bostadssegregation i svenska städer. Av särskilt intresse för projektet är i vilken utsträckning som bostadssegregationens mönster längs etniska linjer avspeglar befintliga skillnader i tillgång till olika upplåtelseformer av bostäder mellan den invandrade befolkningen från den infödda. Förekomsten av skillnader i fördelning av etniska grupper mellan olika upplåtelseformer av bostäder (dvs. den så kallade "bostadssegmenteringen") samt i deras sannolikhet att köpa en bostad (bostadsrätt eller äganderätt) är kända bidragande faktorer till ojämlika möjligheter till att komma in på vissa delar på bostadsmarknaden. Det som saknas i litteraturen är en redogörelse för den relativa betydelsen av marknads- och icke-marknadsbaserade mekanismer för bostadsfördelning för segregationsprocesser i den svenska bostadsmarknaden.Detta forskningsprojekt består av ett samarbete mellan sökande forskare, Uppsala Kommun, Bostadsförmedlingen i Uppsala, och nyligen etablerad "Kommission för ett socialt hållbart Umeå" vid Umeå Kommun. Syftet med projektet är att bidra till forskning om bostadssegmentering och bostadssegregation i svenska städer genom att besvara följande forskningsfrågor: Vilka bostadssegmenteringens och bostadssegregationens mönster finns i svenska stora och medelstora kommuner? Vilka individuella egenskaper (inklusive invandrarstatus och födelseland) påverkar tillgång till olika upplåtelseformer av bostäder? I vilken utsträckning påverkar ojämlikheten i tillgång till olika upplåtelseformer av bostäder (inklusive inom- och mellangruppsskillnader i registreringstid till bostadsköer) bostadssegregationens nivåer och mönster? Vilka individuella bakgrundsfaktorer påverkar skillnader i ackumulerade väntetider i bostadsköer?Det har skett betydande förändringar inom bostadspolitiken sedan början av 1990-talet som skapade nya etableringshinder för grupper som är nya på bostadsmarknaden (t.ex. de som är unga och nyanlända personer) och har svårigheter att hitta en bostad som motsvarar deras behov. Mer forskning krävs för att kartlägga mekanismer som bidrar till den allt mer ohållbara och ojämlika bostadssituationen i svenska städer. Forskningsprojektet bygger på förutsättningen att en socialt hållbar bostadspolitik borde främja boendeformer som är ekonomiskt tillgängliga för de som inte har råd att köpa sin bostad eller som inte har tillräcklig kötid för att få en hyresrätt. Därför syftar forskningsprojektet till att bidra till att utveckla insatser för att ta itu med bostadssegregationen, främja social integration och sammanhållning i svenska städer, och därigenom uppnå delmål 11.1 ("Säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder") och delmål 11.3 ("Verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning") i Agenda 2030.