Detaljerad information för diarienr  2018-00281  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Berghauser Pont, Meta
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: meta.berghauserpont@chalmers.se
Univ./Institution: Chalmers tekniska högskola - Stadsbyggnad
Projekttitel (sv): Täthet och hållbarhet: praktikens normer och forskningens slutsatser
Projekttitel (eng): Density and sustainability: norms in practice and the results of research
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Arkitekturteknik, Arkitektur
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Den globala urbaniseringen skapar enorma påfrestningar både på städer och natursystem. Detta understryks i FN:s utvecklingsmål och har ytterligare specificeras i UN-Habitats 5 principer för hållbar stadsutveckling På nationell nivå befinner Sverige sig mitt i ett exceptionellt försök att bygga 700.000 bostäder fram till 2025, vilket potentiellt skulle kunna ställa om Sveriges städer i en mer hållbar riktning. Hur vi hanterar denna utveckling kommer att få stor betydelse för den globala uppvärmningen och jordens biologiska mångfald och därmed vår egen förmåga att upprätthålla en god samhällelig livsmiljö. Det kommer även att vara avgörande för vår förmåga att utveckla Sverige mot Agenda 2030:s mål som bl.a. syftar till att göra våra städer "inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara" (Mål 11).Mot bakgrund av behovet att bättre hushålla med våra resurser och vår fysiska miljö har förtätningsstrategier vuxit fram som strategier för hållbart samhällsbyggande. Det handlar om att städer ska växa inifrån och ut genom att nyttja ineffektivt använda markytor, t.ex. tidigare industrimark och överdimensionerade ytor av i anslutning till infrastruktur. Värden som lyfts fram är förbättrad tillgänglighet för hållbara trafikslag (gång, cykel, kollektivtrafik), ökade möjligheter för en blandad stadsmiljö, samt större närhet till arbetsplatser och service. Förbättrad tillgänglighet är en ledstjärna i detta, d.v.s. att invånare på gångavstånd ska nå vardagslivets olika målpunkter.Täthetens positiva inverkan på hållbarhet får principiellt stöd av många, från FN till Barack Obama. Den grundar sig huvudsakligen på en välkänd studie av miljöforskarna Peter Newman och Jeffrey Kenworthy (1989) som påvisade starka samband mellan olika städers bebyggelsetäthet och deras sammantagna energikonsumtion för transporter. Förespråkarna för förtätning menar också att det sparar värdefulla ekosystem utanför stadskärnorna. Även om de flesta håller med om att det ligger något i detta finns ingen storskalig studie som sammanfattar de olika miljövinster som förtätning antas bidra till. Därmed är det lätt att dra förenklade slutsatser kring stadsförtätningens förtjänster.Forskningsprojektets målsättning är att identifiera överensstämmelser och skillnader mellan forskningsresultat om bebyggelsetäthetens effekter och den praktiska användningen av förtätning som motiv för hållbart samhällsbyggande i Sverige. För att uppnå detta kommer inledningsvis två kartläggningar och analyser att göras: en första av det vetenskapliga kunskapsläget rörande bebyggelsetäthet och dess effekter och en andra av användningen av bebyggelsetäthet och förtätning i planeringsstrategier och -policys.Den första analysen kartlägger, sammanfattar och systematiserar täthetens positiva och negativa effekter i vetenskapliga publikationer. Även graden av vetenskaplig konsensus rörande specifika effekter beskrivs i detta moment. Den andra analysen, kartläggningen av användningen av täthet som motiv i praktiken, genomlyser kommunala översiktsplaner för att fastställa på vilka sätt användningen av påstådda täthetseffekter legitimerar praktiska strategier.Syntesens målsättning är att identifiera konsistens och diskrepans mellan forskningsläge och praktik. I de fall där praktisk användning inte matchar kunskapsläget kommer graden av över- eller underskattning av effekterna av täthet att beskrivas. Vidare kommer även positiva och negativa effekter som inte beaktas av praktiken eller inte blivit föremål för forskning att beskrivas.Forskningsprojektets resultat kan påverka forskningsagendan genom att peka ut angelägna kunskapsluckor. Det kan även förse praktiken med bättre grunder för strategier och beslut när det gäller täthet och förtätning. Beslutsfattande grundat på aktuella forskningsresultat ökar möjligheterna att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling samt förbättrar tilltron till demokratiskt fattade beslut i planeringsprocessen.