Detaljerad information för diarienr  2018-00288  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Larson, Magnus
Titel:  Professor
Kön:  Man
E-post: magnus.larson@tvrl.lth.se
Univ./Institution: Lunds universitet - Bygg och Miljöteknologi
Projekttitel (sv): Multidisciplinära metoder för att förbättra översvämningsanalyser för hållbar samhällsutveckling i kustområden
Projekttitel (eng): Multidisciplinary methods to improve flood risk analysis for sustainable societal development in coastal areas
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Multidisciplinär geovetenskap, Vattenteknik, Kulturgeografi
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Risk kan beskrivas som en kombination av sannolikhet och konsekvens. När havsnivån stiger till följd av klimatförändringar och befolkningen utmed kusten ökar, leder det till en ökad översvämningsrisk. För att kunna bestämma var det är säkert att bygga och hur befintlig bebyggelse kan skyddas behövs kunskap om hur höga vattenstånd som kan uppstå, hur stora vågorna kan bli och hur länge en storm varar. Vanligtvis utgår man från en sannolikhetsnivå, till exempel att ett område kan tillåtas att översvämmas i genomsnitt vart hundrade år, och bestämmer sedan vilken vattennivå det motsvarar genom frekvensanalys av tillgänglig mätdata. För att göra en så säker prognos som möjligt behövs en lång tidserie (i förhållande till den specificerade frekvensen). Det är även viktigt att veta om tillgägliga observationer är representativa även för framtida förhållanden. Vid stadsplanering och dimensionering av kustskydd är planeringshorisonten i storleksordningen 25 - 200 år. Känsliga byggnader, till exempel vattenverk, kärnkraftverk, och sjukhus bör dimensioneras för långa återkomsttider i storleksordningen 200 - 10 000 år.I dagsläget är det svårt att med rimlig säkerhet bestämma nivån för så ovanliga händelser. Problemet är att mätserierna ofta är för korta, att det saknas uppgifter om vågor och att det fattas kunskap om hur mätdata kan användas vid klimatvariationer och klimatförändringar. Studier av en storm som drabbade södra Östersjön 1872, den så kallade Backafloden, har visat att statistiska modeller baserade på tillgänglig mätdata inte räcker till för att bestämma extrema händelser med längre återkomsttid, i storleksordningen 300 - 500 år. Utan den historiska dokumentationen framstår händelsen som i det närmaste omöjlig. Samtidigt bedöms sannolikheten att samma händelse eller en ännu värre översvämning skulle inträffa under en hundraårsperiod till cirka 20 - 30 %.I den här studien vill vi undersöka hur analyser av extrema händelser kan förbättras genom att ta hänsyn till händelser som inträffade innan vattenståndsmätningar påbörjades, påverkan av klimatvariationer och klimatförändringar samt hur samhällets riskmedvetenhet kan ökas.Genom en litteraturstudie ska olika metoder undersökas som kan användas för att utöka dataserier genom att (1) studera historiska dokument, (2) genomföra geologiska undersökningar med fokus på spår efter stormar och (3) korrelera observationer med indikatorer på klimatvariation. Vidare kommer användningen av olika statistiska modeller för att inkludera dessa faktorer i extremvärdesanalys att studeras. Fördjupade undersökningar genomförs i utvalda länder runt Nordsjön och Östersjön för att sammanställa praxis kring dimensionerande händelser och metoder för extremvärdesanalys samt för att identifiera historiska stormhändelser som kan ha påverkat Sverige.Riskmedvetenhet lederi sig genom människors beteende till minskad översvämningsrisk och är intimt kopplad till samhällets minneskultur. Genom samarbete med tyska och danska forskare kommer det kollektiva minnet av stormen 1872 och hur den har påverkat dagens riskhantering att analyseras. Genom att förstå påverkan av olika minneskulturer kan verktyg tas fram för att öka riskmedvetenheten i dagens samhälle.Studien genomförs i en mångvetenskaplig grupp med experter från områdena kustingenjörskonst, klimat, miljöhistoria, etnologi, statistik och geologi. Resultatet av studien kommer att presenteras i en syntesrapport med rekommendationer om vilka framtida studier och analyser som bedöms vara till störst nytta för att förbättra prognoser av extrema översvämningar och öka människors riskmedvetenhet. Projektets nytta bedöms som stor, med hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga intressen. Ifall översvämningsrisker underskattas, föreligger risk för stora materiella skador och i värsta fall människors liv och hälsa. Om översvämningsrisker å andra sidan överskattas innebär det en suboptimal markanvändning i kustnära områden och att översvämningsskydd överdimensioneras med negativa samhällsekonomiska och miljömässiga effekter till följd. För att möjliggöra en hållbar utveckling av kustnära områden är därför korrekta bedömningar av översvämningsrisken en nyckelfaktor. Den här studien är ett första steg på vägen till att skapa mer robusta riskanalyser och öka riskmedvetenheten i ett föränderligt klimat.