Detaljerad information för diarienr  2018-00295  
 
 
Ämnesområde:
Beslutsdat:  2018-10-04
Namn:
Stensson, Sofia
Titel:  Doktor
Kön:  Kvinna
E-post: sofia.stensson@ri.se
Univ./Institution: RISE Research Institutes of Sweden AB - Energi och cirkulär ekonomi
Projekttitel (sv): Trångboddhet - påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet
Projekttitel (eng): Overcrowding - impact on dwellings of relevance for resident´s health and safety
Värdhögskola:
SCB-klassificering: Annan samhällsbyggnadsteknik
Beviljat (SEK):  
Beskrivning: Globalt lyfts trångboddhet fram som en viktig folkhälsofråga av flera internationella organisationer, exempelvis i en rapport från Världshälsoorganisationen från 2012 med titeln "Environmental health inequalities in Europe" (WHO Euro). Vanligtvis beskrivs trångboddhet utifrån perspektivet att den har negativa hälsoeffekter på boende, även om sådana effekter kan vara svåra att särskilja från hälsoeffekter som beror på andra sociala-, ekonomiska- och miljö-faktorer. Vi föreslår att vända på perspektivet, d.v.s. att trångboddhet kan påverka byggnader och bostäder så att de blir mindre funktionella och därmed kan utgöra en risk för boendes hälsa, välmående och säkerhet. Ett exempel är att säker utrymning i samband med brand kan försvåras på grund av trångboddhet i flerbostadshus. Ett annat exempel är att trångboddhet kan leda till ett oplanerat tillskott av fukt till inomhusluften, som kanske inte kan vädras ut av ventilationssystemet och som därmed kan leda till kondensering av fukt på bostäders inre ytskikt, påväxt av mögel, och försämrad luftkvalitet som kan orsaka besvär från luftvägarna, exempelvis försämrad astma. I nuläget saknas en kunskapsöversikt över hur trångboddheten påverkar byggnadens funktion som vi menar är att erbjuda en sund och säker boendemiljö. Det föreslagna projektet avser att sammanställa befintlig kunskap om trångboddhetens påverkan på byggnaden funktion, samt att identifiera kunskapsluckor som kan ge vägledning kring behov av framtida utredningar och forskningsinsatser. Utifrån den kunskap som genereras kommer olika samhällsaktörer ges bättre möjlighet att fatta välgrundade beslut kring frågor som: Vilken trångboddhet kan vi acceptera? Hur skall byggnadens funktion säkerställas i de fall trångboddhet är ofrånkomlig eller acceptabel? Hur ska förvaltning och nybyggnation av bostäder planeras för att säkerställa sunda byggnader? Vårt projekt avser alltså att kartlägga, sammanställa och utvärdera kunskapen om de hälsorisker som uppstår som konsekvens av att bostäder blivit funktionsnedsatta på grund av trångboddhet. Sådana situationer kan exempelvis identifieras utifrån förekomst av skador på bostäder och problem med inomhusmiljön (t.ex. förekomst av synligt mögel). Dessutom, även om det utomlands kan förekomma bostäder som blivit funktionsnedsatta på grund av trångboddhet, föreslår vi att sådana bostäder sedan många år finns i stor skala i det svenska miljonprogrammet som därmed kan utgöra en unik källa till information. Utomlands förekommer trångboddhet nämligen ofta i områden med enklare bostäder som byggts för människor med låga inkomster, så kallad "social housing". I Sverige byggdes miljonprogrammet däremot som en del av den svenska välfärdsstatens framväxt och bostäderna var generellt sett genomtänkta och avsedda för alla medborgare. Under miljonprogramstiden 1965-1974 minskade också trångboddheten från omkring 34 % till 5 %, men det är just i dagens miljonprogramsområden med flerbostadshus som trångboddhet är vanligt förekommande i Sverige idag och det finns många rapporter därifrån om dåliga bostäder och inomhusmiljö. Oavsett vem som äger eller förvaltar de aktuella byggnaderna är det av stort intresse både för enskilda och samhället att bostäder kan behållas i gott skick så att de inte blir mindre funktionella och därigenom orsakar att "människor utsätts för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker", såsom det uttrycks i det svenska miljömålet God Bebyggd Miljö.  Vårt specifika mål är att utföra en tvärvetenskaplig systematisk kunskapssammanställning utifrån perspektivet att bostäders funktion kan skadas av trångboddhet. Resultaten kan möjliggöra ett skifte från reaktiva till proaktiva åtgärder inom samhällsplanering och byggnadsindustri och bland annat hjälpa till att utveckla standarder gällande acceptabelt antal boende i specifika byggnader.